Det finns ett stort behov av nya förskolor i Sverige. Adda Inköpscentral, verksamhetsstöd till offentlig sektor inom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) gjorde för några år sedan bedömningen att svenska kommuner behöver bygga minst 700 nya förskolor de kommande sex åren. Man gick därför för tre år sedan ut med en central upphandlingsförfrågan där målsättningen var att underlätta för landets kommuner att avropa färdigprojekterade förskolor i hela landet. Adda har nu skrivit ramavtal med ett antal entreprenörer som kommunerna nu har möjlighet att samarbeta med.
Bygger för kommuner i hela landet
Skanska var den aktör som generellt sätt rankades högst i upphand-lingen och deras koncept, ABCD-förskolorna, har nu börjat implementeras vid byggandet av förskolor på olika håll i landet.
– Att bygga en förskola är en stor investering. Därför har vi i samarbete med Sweco utvecklat våra ABCD-förskolor så att de blir så hållbara och kostnadseffektiva som möjligt, även på lång sikt. Det finns en inbyggd flexibilitet som gör det möjligt att förändra nyttjandet av lokalerna utan dyra ombyggnationer, berättar Nicklas Hagervall, konceptansvarig Förskola på Skanska.
ABCD-förskolorna finns i fyra alternativ i olika storlekar, för fyra till åtta avdelningar och i en eller två våningar. Lösningarna grundar sig i ett omfattande arbete utifrån pedagoger, fastighetstekniker och barn.
Skanska vann i de sexton anbudsområdena och kan därför upphandlas av alla Sveriges kommuner. Hittills är fyra av förskolor färdigproducerade och överlämnade till kommunerna – i Mörsil, Vårgårda, Motala och Eslöv.
– Vi har cirka 30 signerade avtal idag, från Eslöv i söder till Gällivare i norr. Utöver de fyra skolor som redan öppnat är ytterligare tio styck-en under produktion, berättar Nicklas.
Större enheter bra även för barnen
Trenden går mot större förskolor.
– Det beror på att totalekonomin för kommunen bättre – det finns stordriftsfördelar – men det blir faktiskt bättre även för barnen. Det handlar om att man får bättre tillgång till pedagoger och vikarier, att man får möjlighet att bygga en riktigt bra utemiljö, att det blir kostnadseffektivt att laga maten på plats så man har råd att ha ett eget kök i stället för mottagningskök som många kommuner har, berättar Nicklas.
Nicklas menar att Skanska nu steg för steg – i takt med att allt fler skolor blir nyckelfärdiga – får en bra förståelse för vad som behöver justeras och utvecklas.
– Det finns bland annat ett inbyggt incitament i ramavtalet som handlar om att jobba med klimatavtrycket – entreprenörerna skall årsvis komma in med ambitioner på förbättringar och detta kan kommunen sedan använda som en utvärderingsparameter. Man kan alltså välja entreprenören med lägst klimatavtryck.
Arton månader från start till mål
Den största uppsidan, menar han, handlar om att effektivisera den övergripande projekttidplanen, från kontakt till överlämnad förskola, där finns den största tidsvinsten. Idag tar det ca 18 månader från kontakt till färdig förskola och tiden styrs oftast av kommunens egen behovs- och beslutsprocess.
Erik Backman, ledamot i kommunfullmäktige i Motala, uppskattar det nära samarbetet med Skanska och flexibiliteten i ABCD-konceptet.
– Vi valde Skanska för att vi tyckt om det modulära i konceptet samt utformningen. Vitsen är att inte anpassa så mycket att vi till slut inte vet vad vi bygger. Vi vet hur den kommunala byggklossen ser ut, omfattar samt kostar. Sen kan vi applicera detta i flera geografier med förutsägbarhet, det har vi gillat och attraherats av, säger han.
