Doremir Music Research är företaget som vill ge alla möjligheten till att utveckla sin musikalitet. Tillsammans med pedagoger och forskare på Kungliga Musikhögskolan har de utvecklat ett läroverktyg som gör det möjligt: Applikationen Notysing. Genom AI-teknik för musiktolkning får elever i appen omedelbar feedback och guidas interaktivt i lärandet på individuell nivå. Musiklärare kan även följa alla sina elevers framsteg i realtid, i anslutning till läroplanen och med direkt stöd för bedömning.

– Med Notysing får musiklärare ett redskap som gör att de kan ge elever uppgifter att lösa hemifrån och få möjlighet att utvecklas på egen hand, berättar Sven Ahlbäck VD på Doremir Music Research och idégivare till Notysing.

En demokratisering av musikteori
Notysings pedagogik går ut på att alla som kan härma en ton kan lära sig sjunga efter noter Applikationen är byggd som ett spel och responsen från de elever som testat den är positiv.

En som forskar på lärandet med Notysing är Anna Backman Bister, lektor i musikpedagogik på Kungliga musikhögskolan.

– Eleverna tycker den är rolig, lättanvänd och nyttig för deras lärande. Flera lärare har även berättat att de elever som tidigare inte vågat sjunga nu har hittat sin röst, säger Anna Backman Bister och fortsätter:

– Att lära sig noter är inte ett måste för att kunna spela musik men det skapar möjligheter för framtiden, fler bör därför få möjligheten att lära sig. Man skulle kunna säga att Notysing är ett demokratiskt verktyg som gör musikteorin tillgänglig för fler.

Ökat behov under corona
Gratisappen Notysing hade man egentligen tänkt lansera senare men i och med corona valde man att tidigarelägga lanseringen. Dessutom fick man stöd av Sveriges innovationsmyndighet Vinnova för att utveckla appen.

– Det har blivit verktyg för att möta elevers behov och fortsatt utveckla deras musikalitet, även på distans, avslutar Sven Ahlbäck.

Lenas nyfikenhet och motivation vad gäller att utvecklas i sin profession har alltid fått ett positivt bemötande, vilket resulterat i att hon har blivit en starkt drivande utvecklingsledare inom Luleå kommuns skolväsende.

– Det har alltid varit på mitt egna initiativ. Man kan inte vänta på att saker och ting ska ramla i knät på en, utan man måste veta vad man vill. Lyckligtvis har jag haft stöttande och professionella ledare; oavsett om det handlat om en kortare kurs eller ett större utvecklingsarbete. En stödjande ledare är en förutsättning för att man ska kunna utvecklas, både själv och med andra.

Har alltid kunnat motivera
Lenas fokus har sällan varit att enbart utveckla sig själv. Hon har alltid kunnat motivera hur den aktuella utvecklings- eller utbildningssatsningen bidrar till arbetet och ger mervärde både för verksamheten och kollegorna.

– På många håll kan jag tänka mig att den största utmaningen för den här sortens tillväxt är att finna utrymme. I Luleå har det dock aldrig varit ett problem – framgångsfaktorn har varit att tillsammans med kollegor och rektor organisera för tid för gemensamt arbete.

Tog filosofie licentiat-examen
Innan Lena blev utvecklingsledare hade hon en roll som matematikutvecklare. Inom ramen för den tjänsten fick hon gå en forskarutbildning, som ledde fram till en filosofie licentiat-examen inom matematik och lärande. Utan stöd från ledningen hade detta varit en omöjlighet. Förutom att kommunen beviljade utbildningen stod de också för delar av kostnaden och erbjöd Lena utrymme i sin tjänst att forska.

– Det har jag stor nytta av i min roll idag. Det har varit – och är – enormt roligt att utvecklas i sin profession och känna att arbetsgivaren tar tillvara på de kunskaper jag har. Genom att vara utvecklingsledare för grundskolan får jag använda min kompetens på ett bra sätt, avslutar hon.

Industridoktoranden inom IT, Adam Palmquist, forskar om spelifiering inom lärande. Hans forskning visar att spelifiering kan ge gynnsamma klassrumseffekter, som att engagemanget från eleverna ökar, upplevd uppmärksamhet blir bättre och att eleverna tycker att ämnet blir mer intressant. En avgörande faktor för dessa förändringar är kontinuerlig feedback – det sporrar eleverna att fortsätta.

– Detta till trots finns ännu ett motstånd mot spelifiering på vissa håll. En annan utmaning är att spelifierade verktyg ofta är elevcentrerade – det är minst lika viktigt att läraren ser en användbarhet och känner trygghet med produkten.

Går framåt i egen takt
Hos Studentlitteratur är forskningsresultaten något man har omsatt i praktiken; till basläromedlet Favorit matematik ingår det spelifierade matematikläromedlet Tomoyo.

– Tomoyo bygger på fiktiva historier, uppdelade i flera kortare avsnitt. I spelet hjälper eleven kattegojan Pim med olika utmaningar med ett specifikt mål. Varje utmaning består av flera delar, där eleverna räknar för att komma vidare i äventyret. Varje del har ett tydligt avslut, då eleven tilldelas märken som sedan byts mot saker som Pim behöver, berättar Marie Delshammar, läromedelsutvecklare i matematik.

Varje gång eleven klarar ett mål blir hen motiverad att räkna vidare. Även arbetsinsatsen räknas; också elever vars kunskaper är på en låg nivå rör sig framåt i äventyren.

– Matematiken i Tomoyo fokuserar på repetition för att öva och befästa kunskaper i elevens egen takt, genom att eleven får möta kunskapen i en ny miljö. Systemet känner av och anpassar sig till elevens nivå.

Lärande på lika villkor
Skulle eleven inte klara en uppgift får de ett försök till innan de får se det rätta svaret. Till sin hjälp har eleven ”Mentorn”, en av rösterna i berättelsen som finns till hands om de behöver stöd.

– Vi har även lagt stor vikt vid att ha en inspirerande och lustfylld grafik med stor variation. Själva uppgiftskorten är dock grafiskt rena för att underlätta för elever som distraheras av störande element. I förlängningen handlar det om att skapa likvärdiga förutsättningar för lärande åt alla.

Av samma anledning finns möjligheten att få allting i spelet uppläst, att hitta hjälp på baksidan av varje uppgiftskort, att titta på korta, förklarande filmer eller gå igenom olika mattebegrepp.

– Vi rekommenderar att använda Tomoyo som en del av matematikundervisningen. Läraren har tillgång till viktiga verktyg för att följa elevernas arbete, men behöver inte styra något, utan eleven loggar in och fortsätter där de slutade.

Marie berättar att utvecklingen av Tomoyo krävde en omfattande projektgrupp. Både läromedlet som helhet och dess enskilda element har sedermera utvärderats i målgrupperna.

– Vi fick oerhört bra input av både elever och lärare. Dessa insikter har varit värdefulla och ligger till grund för vårt arbete med att ta fram Tomoyo för mellanstadiet. Vi står helt enkelt inför en spännande utveckling, avslutar Marie.

Läs mer om Tomoyo hos Studentlitteratur.se

Med Gleerups digitala läromedel får du och dina elever tillgång till ett ständigt aktuellt innehåll av hög kvalitet som täcker de flesta ämnen och kurser i grundskolan och gymnasiet.

Vill du veta mer om hur digitala läromedel kan bidra till en tryggare höst på din skola?
Läs vidare på gleerups.se

Digitaliseringens utveckling har bidragit till enklare tjänster och sätt att arbeta på även inom skolan. När elever och skolpersonal nu använder digitala resurser för lärande och undervisning ser också skolbiblioteken annorlunda ut. Det digitala skolbiblioteket WeLib som företaget Axiell utvecklat togs fram med målet att användarna inte bara ska vara passiva mottagare. Man ska aktivt kunna nå och använda olika typer av resurser, på olika sätt.

– Idag läser eleverna både fysiska böcker, e-böcker och ljudböcker via WeLib. Där kan de också vara aktiva genom att skriva recensioner, gilla böcker och själv författa och publicera böcker som andra kan läsa. Eleverna kan hitta populära böcker med recensioner och sådant man själv publicerat i skolan, säger Martina Lundström, produktchef Axiell Sverige.

Ökad kunskap kring rättigheter
WeLib kan också bidra till att elever får ökad kunskap om vilka rättigheter och regler som gäller när man själv publicerar ett verk, förklarar Martina Lundström.

– Eleverna måste få träning i att använda bild och text på rätt sätt. Om man får plocka bilder eller ej från exempelvis internet är inget man lär sig automatiskt. Genom att ge dem möjligheter att praktisera olika rättigheter som finns när man publicerar online så får de ökade kunskaper. I WeLib finns inbyggd funktionalitet som stöder detta arbetssätt. De kan också tala om för andra hur deras verk får användas genom plattformen och de får lära sig om vilka rättigheter som finns när man publicerar online.

Positiv respons
Plattformen är molnbaserad och enkel att komma igång med. Ingen utbildning krävs för varken elever eller lärare. För skolbibliotekarierna som administrerar erbjuder Axiell en onlineutbildning.

– Många huvudmän ser till att ett uppdaterat elevunderlag alltid finns i tjänsten. Då behöver bibliotekarien inte lägga in något manuellt vilket sparar tid på skolorna. Vi erbjuder också single-sign-on så att man kan gå sömlöst mellan olika tjänster. Vanligtvis tar det lång tid att lägga in de fysiska böckerna i skolans bibliotekssystem, men i WeLib har vi sett att en lärare eller bibliotekarie kommer igång snabbt med att lägga in böcker och kan komma igång med utlånen. Responsen har varit enormt positiv, avslutar Martina Lundström.

Läs mer

Axiell är ett svenskt bolag som var först i Norden med att skapa ett bibliotekssystem. Vår kärnverksamhet är att utveckla mjukvara som hjälper våra kunder att uppmuntra till läsning, hantera sina samlingar och förbättra förutsättningarna för lärande. För mer information om oss, besök www.axiell.se

Redan för elva år sedan grundades Prowise med ambitionen att lösa några av skolans stora utmaningar. De såg att skärmarna som användes var av dålig kvalitet, hade många kablar, samlade damm samt att projektorer som köptes in snabbt behövde lagas. Lösningen blev ett helhetserbjudande som kombinerar hårdvara i form av bland annat touch screens, webbkameror och läsplattor med inbyggd mjukvara.

– Vi insåg att det fanns ett enklare sätt. Vår totala helhetslösning och portfölj är unik och vi arbetar med kollegor inom utbildning – som lärare, rektorer och IT-ledningar – för att få input från de som pratar samma språk som användarna. Idag finns vi i fler än 24 länder, är tredje största leverantören i Europa och nästan 1 miljon lärare använder vår lösning, berättar Erik Neeskens, vd och en av grundarna av Prowise.

Kostnadsfri mjukvara
Helhetslösningen består av en Touchscreen med inbyggda dolbyhögtalare, mikrofoner och 3-in-1 MOVE-kamera som fungerar som en webbkamera som är förinstallerad på skärmen. Denna är integrerad med Microsoft Skype och gör det möjligt att undervisa på distans och bjuda in experter som befinner sig på annan plats. I lösningen ingår även iPro-stativ och en inbyggnads-PC som enkelt kan monteras och man kan sedan tilta skärmen och rulla den mellan olika rum. Mjukvaran Prowise Presenter är helt kostnadsfri och ger verktyg och innehåll för lärares undervisning.

– Med en helt digital miljö kan lärare kontrollera elevernas arbete på distans och spara mycket tid, oavsett var i världen man befinner sig. I Prowise Presenter kan lärare lägga upp lektioner, inspirera varandra och använda varandras material. Lösningen gör det enkelt att engagera eleverna och vi uppmuntrar dem att komma fram till skärmen, vända och vrida på den och jobba tillsammans med spel och table tools. Det är ett roligt, interaktivt sätt att lära sig på.

Säkerhet i fokus
Gaming i undervisningen är ett unikt sätt för eleverna att lära sig på. De kan spela mot varandra och med kameran på skärmen så skannas rörelser automatiskt och eleverna kan spela spel utan att ens behöva röra skärmen. När en stor del av undervisningen sker digitalt blir säkerheten en viktig fråga, förklarar Erik Neeskens.

– Vi utvecklar allt in house och kan garantera att all data är säker i alla uppdateringar. Vi är de enda i världen som utvecklar allt i Europa och kan kontrollera att data stannar i landet om det behövs. Samma typ av säkerhet har vi givetvis gällande all vår hårdvara, fortsätter han.

Stuart Blackmore är Director of IT and Digital Learning på British International School of Stockholm som har använt Prowise’s lösningar för att skapa ett mer kollaborativt klassrum.

– Vi rör oss bort från ett klassrum där lärare enbart överför information till att de samverkar med elever och andra lärare. Där använder vi teknologi så att vi kan mäta och se att lärandet faktiskt förbättras. Vi använder Prowise whiteboard som verkligen är i centrum för barnen och gamify-funktionen. De olika funktionerna är något både barnen och lärarna verkligen uppskattar. Utvärderingen av marknadens alla touchskärmar var enkel, studenterna fick själva testa hårdvara och mjukvara och därefter föll valet på Prowise.

Läs mer

• 5 års garanti, uppgraderbar till 8.
• Prowise Sweden erbjuder kunder 30 dagar att utvärdera produkten
• Tel  084463720
• Info@prowisesweden.se

På sajten Film och Skola finns i dag drygt 1600 utbildningsfilmer för skolans ämnen och tusentals spelfilmer att strömma direkt i klassrummet. Film kan ta in omvärlden i skolan och stimulerar samtidigt många sinnen, vilket kan göra undervisningen roligare.

– Sedan starten 2014 utvecklar vi varumärket Film och Skola utifrån kundernas önskemål. Våra utbildningsfilmer har handledningar med fördjupande uppgifter gjorda av ämneslärare. Det är mycket uppskattat, säger Patrik Borggren, vd på Swedish Film.

Utbudet på Film och Skola är brett och kopplat till läroplanerna för olika ämnen och målgrupper från förskola till vuxenutbildning. För att inspirera och underlätta finns även temasidor som till exempel Mänskliga rättigheter, Bok och film och Virus och bakterier.

Film och Skola är en del av Swedish Film som har funnits sedan 1947 och distribuerar film inom det institutionella rättighetsområdet – däribland skolor och AV-mediacentraler.

Under en månad kan du prova sajten Film och Skola fritt för att få en inblick i utbudet och tjänstens funktioner.

Läs mer om Swedish Film här

Hos Kunskapsmedia finns pedagogiska filmer kring allt från andra världskriget, människokroppen till hur enkla maskiner fungerar. Lärande genom film kommer med flera fördelar, förklarar Ola Björemyr, ägare av Kunskapsmedia Group.

– Det är filmer, med tillhörande studiematerial, som fungerar som stöd för både elever och lärare. Som lärare kan det vara ganska svårt att förklara enkla maskiner för 10-åringar. De flesta elever har också lättare att ta till sig information i form av film och bilder. Dessutom kan man enkelt repetera eller förbereda sig hemma.

Filmerna följer läroplanen och är anpassade för specifika målgrupper. Ola Björemyr berättar att en film som visas i tredje klass självklart inte kan vara densamma som en som visas i nian. För de yngre har filmerna bland annat långsammare tempo, tydligare grafik och enklare språk.

– Vi är en del av ekosystemet som jobbar med en mer digitaliserad skola, även om vi bara är en del av helheten. Med över tjugo år i bagaget är vi en digital läromedelsresurs som vi vet är högt efterfrågad, av både lärare och elever, avslutar han.

Läs mer om Kunskapsmedia här

Med en målsättning att utveckla en likvärdig förskola och skola där alla barn och elever får möjlighet till ett optimalt lärande utforskar rektorerna tillsammans med forskare sitt ledarskap. Programmet genomförs tillsammans med Ifous och forskare från KTH.

– Vår målsättning med ”Leda för skolutveckling” är att skapa samsyn och utveckla en gemensam kompetens inom hela vår organisation. Vi vill att alla våra lärare och pedagoger ska ha förutsättningar att utvecklas och att arbeta med undervisning och lärande så att vi tillsammans kan möta de utmaningar vi har. Ett skickligt ledarskap på alla nivåer möjliggör det, säger Katarina Arkehag, förvaltningschef för förskola och skola i Örebro Kommun.

Det finns mycket forskning som visar att undervisningen utvecklas om förvaltning, skolledare och pedagoger samarbetar och tar ett gemensamt ansvar för lärandet och de problem som kan uppstå kring detta. Att ”Leda för skolutveckling” verkligen förändrat och förbättrat förutsättningarna för en bra skolutveckling håller Ulf Aldén, verksamhetschef grundskola, med om.

– Jag kan tydligt se att vi nu pratar om att man är en del av helheten inom skolan, förvaltningen och hela kommunen. Vi har haft fokus på att våga fånga upp de problem vi har inom skolväsendet och frågat oss hur vi, som individer, kan vara en del i att lösa dessa problem, istället för att lägga ifrån oss ansvaret. Jag märker att det här synsättet börjar få fäste i vår organisation på ett annat sätt än tidigare. Vi har fört resonemang om vad en likvärdig utbildning innebär. Jag ser det som en väldig tydlig del och en bra garant för att våra barn ska lyckas bättre.

Förskolan i Örebro kommun, som redan tidigare hade startat ett arbete med kollegialt lärande för sina rektorer, får nu i Leda för skolutveckling en fördjupning av arbetet baserat på vetenskap.

– Nu har våra rektorer fått en möjlighet att tillsammans med forskare ytterligare utveckla sina ledaregenskaper, att pröva att se vad det är som håller eller inte håller kopplat till sitt eget personliga ledarskap. Det har gett en tydligare bild av det egna ledarskapet, och att det är ett distribuerat ledarskap vi använder oss av i förskolan. Det har även bidragit till en gemensam syn, med gemensamma begrepp, och det finns ett stort värde i det att vi alla förstår varandra oavsett skolform, säger Zandra Ahkoila, verksamhetschef förskola.

Läs mer

Tusentals skolor och hundratusentals elever berörs av de nationella provens digitalisering. För att eleverna ska kunna genomföra proven digitalt behöver alla skolor ha nödvändig teknik och kompetens på plats.

I dag har nästan samtliga skolor i landet tillgång till trådlöst nätverk, men bara hälften av rektorerna anser att deras nätverk har tillräcklig kapacitet för att alla elever samtidigt fullt ut ska kunna arbeta digitalt och till exempel strömma film.

IT-företaget Cisco har tagit ett nationellt initiativ för att hjälpa svenska skolor med att driva på digitaliseringsarbetet.

– Vi vill tydliggöra de största och vanligaste utmaningarna för svenska skolor när det gäller uppkoppling, nätverk och säkerhet. Utifrån detta ska vi kunna formulera en övergripande kravställning som kan utnyttjas i diskussionen med kommunens IT-organisation vid en upphandling, förklarar Frida Rössel som är Försäljningschef på Cisco i Sverige.

Flera tekniska aspekter att tänka på
Det kommer krävas mer än bara snabb uppkoppling och ett lokalt nätverk. Stort fokus kommer att ligga på säkerheten.

– Den måste vara inbyggd från början, snarare än att man bygger den ovanpå. Nätverket behöver segmenteras och prioriteras så elevtrafiken vid de nationella proven kan säkras vid till exempel en DDoS-attack, säger hon.

Det kommer också att vara viktigt att tekniken fungerar smärtfritt och utan avbrott så att en lärare bara behöver fokusera på pedagogiken.

Med den här tekniken på plats öppnas nya möjligheter för skolorna, som verktyg för digital distansundervisning och videomöten.

– Man kan ha vänskapsklasser i andra länder som eleverna regelbundet har videomöten med. Man kan också bjuda in externa föreläsare och experter som enkelt kan hålla föredrag eller svara på frågor. Eleverna är inte längre låsta till vad som finns innanför skolans väggar, säger Frida Rössel.

Uppmanar skolor att redan nu förbereda sig
Ett första steg i rätt riktning är att övergå till det som kallas WiFi6, som erbjuder betydligt större trådlös överföringshastighet.

– Wifi6 hanterar fler klienter på liten yta på ett effektivare sätt, till exempel i ett klassrum. Dessutom är det en mer pålitlig uppkoppling som erbjuder både större stabilitet och säkerhet, säger Anders Johansson.

På Cisco vill man uppmana skolor i Sverige att redan nu börja arbeta med att införa ny teknik för att uppfylla Skolverkets krav.

– Vi samverkar med våra partners och är redo att hjälpa skolorna att hinna med så att trådlösa nätverken är utbyggda, testade och klara när det är dags att genomföra de digitala nationella proven, avslutar Anders Johansson.

Läs mer