Det är hög tid att beslutsfattare tar våldsutsattas situation på allvar
Inom de allra flesta delarna av samhället har en enorm utveckling skett de senaste decennierna – tack vare ny kunskap, större medvetenhet och ökad förståelse. Inom området våldsutsatthet tycks dock alltför mycket ha stått stilla.
– Det är hög tid att politiker och beslutsfattare tar våldsutsattas situation på det allvar de förtjänar, säger Fredrik på Nationella Skyddsinsatser.
Politiker och beslutsfattare belyser då och då behovet av ökade anslag till frivilligorganisationer i ett försök att tillgodose de våldsutsattas behov. Det är i sig inte ett problem, det är bara det att en sådan åtgärd bortser från det faktum att våldsutsatta är en heterogen grupp, menar Fredrik.
– I praktiken har endast några få stöd av sådana anslag – nämligen uteslutande kvinnor och uteslutande de som löper tillräckligt liten risk för fortsatt utsatthet för att kunna vistas på ett skyddat boende på hemorten där förövaren finns.
Scenarion som förbises I verkligheten finns många andra kvinnor och män som löper risk att utsättas för allvarligt eller till och med dödligt våld: personer som är i eller utanför en relation, barn, par och ibland hela familjer. Det finns många scenarion som förbises, som Nationella Skyddsinsatser vill adressera:
• Personer inom HBTQI+
• Personer med funktionsvariation som levt i våld eller som behöver skydd från våld och samtidigt stöd att komma ur ett beroende.
• Personer som genom våldet är sexuellt traumatiserade
• Personer som till sist fattat det livsavgörande beslutet att hoppa av gängkriminaliteten.
• Personer som ställer upp och vittnar för att kriminaliteten ska minska men som med det vet att de eller någon i deras närhet kommer att utsättas för allvarliga dödshot.
• Personer som utsatts för människohandel
• Personer som lever med våld och förtryck i en hedersrelaterad kontext
“Ett djupt och oförlåtligt svek” De som är allra mest utsatta behöver mötas av professionella verksamheter där personal har adekvat utbildning, lång erfarenhet och en djup förståelse för heterogeniteten bland våldsutsatta, betonar Fredrik.
– Det är hög tid att politiker och beslutsfattare tar våldsutsattas situation på det allvar de förtjänar. Inser man inte det begås ett djupt och oförlåtligt svek både mot den utsatta och mot det samhälle vi tror att de flesta av oss vill kunna känna att vi står för.
Vi erbjuder skydd och stöd för personer som lever under hot. Våra säkerhetssamordnare har mångårig polisiär bakgrund och lång erfarenhet av arbete med defensiva skyddsåtgärder. Tillsammans med våra erfarna socionomer och terapeuter möter vi på ett effektivt sätt klientens behov.
Charlotte Lagerkvist, socialdirektör Botkyrka kommun. Foto: Maria Rosenlöf
Utökade resurser och rum för idéer inom Botkyrka socialförvaltning
Botkyrka kommun har beslutat att tillföra medel till socialförvaltningen och nu utökar man antalet tjänster rejält.
–Vi ligger i framkant och här får alla vara med och utveckla verksamheten för medborgarnas bästa, säger Nawal Ablouh, socialsekreterare på Familjerätten.
Det första Charlotte Lagerkvist gjorde när hon tillträdde som socialdirektör i slutet av 2020 var att genom digitala möten med alla medarbetare skaffa sig insikter om hur arbetsplatsen uppfattades.
–Det var tydligt att många önskade sig transparens, delaktighet och ett nära ledarskap. Det blev startskottet på den utvecklingsresa mot en plattare och öppnare organisation som vi nu fortsätter, säger hon.
Mod och sårbarhet Genom möten i chefsgrupper har begreppet ledarskap diskuterats ur många olika aspekter.
–Man pratar ofta om att chefer ska vara modiga, fortsätter Charlotte. Men det innebär också att man är sårbar. Vågar chefen visa det, att en inte alltid vet och kan allt,får man ett öppnare och varmare arbetsklimat. Vilket i sin tur leder till bättre resultat för hela verksamheten. Resonemanget kring sårbarhet har fått fin resonans bland våra chefer somtillsammans med medarbetarna jobbar med människor i sårbara situationer.
Provtänka Att medarbetare och chefer vädrar och bollar olika idéer har blivit en av de viktiga grundstenarna för en öppen organisation med tillitsbaserat ledarskap.
–Att provtänka brukar vi kalla det. Att alla har möjlighet att komma med idéer och bli lyssnad på skapar en trygg och samtidigt kreativ miljö, säger Beata Runo, enhetschef på Familjerätten.
Fr. vänster: Jenny Torpman Fredriksson, Beata Runo, Nawal Ablouh och Christin Bergström, arbetar alla i socialförvaltningen i Botkyrka kommun. Foto: Maria Rosenlöf
Våldsförebyggande arbete Det är inte alltid provtänkandet leder till någon konkret förändring, och det är inte heller meningen. Det viktiga är att alla tankar får utrymme att ventileras och att de är lika mycket värda vem de än kommer ifrån.
–Vi har också ett särskilt öra till dem som jobbar närmast medborgarna. Det är ju trots allt de som vet bäst vad som händer i samhället, fortsätter Charlotte.
–Det är många saker som kommit ut av provtänkandet, och genom att man tagit tillvara idéer från medarbetare och första linjens chefer. Utveckling av familjebehandling och brukarundersökningar samt klientutvärderingar genom Session Rating Scale är några exempel. Det har också kommit fram nya bra idéer inom våldsförebyggande arbete, ett område där vi är starka.
Digitalisering i framkant Även inom digitalisering ligger Botkyrka socialförvaltning i framkant. På kommunens webbplats finns många e-tjänster som underlättar för medborgarna att ta kontakt med socialtjänsten. Digitaliseringen frigör också resurser för socialsekreterarna genom att de slipper mycket av den administrationen.
Onboarding och utvecklingsplan Socialförvaltningen är noga med att ta hand om sina medarbetare genom utveckling av onboardingprogram, introduktionsansvariga och individuell utvecklingsplan. Det satsas också stort på kompetensutveckling.
Christin Bergström har jobbat länge som socialassistent och hon trivs väldigt bra.
–Organisationen är öppen och flexibel och man får mycket stöd. Man kan också till stor del styra sina dagar själv. Jobbet är därför lätt att kombinera med privatlivet.
Gör positiv skillnad! Hos oss är du med och utvecklar socialförvaltningen i Botkyrka så att vi kan vara din och allas bästa arbetsplats. Vi ligger i framkant och fokuserar på att utveckla både det sociala arbetet och varandra.
Mäns våld mot kvinnor ser ut att öka: “En ny förståelse av könat våld behövs”
Mer än varannan kvinna uppger att hon i vuxen ålder utsatts för våld av en man, och det ser ut att ha blivit värre de senaste 20 åren. Det visar en omfattande studie gjord av Örebro universitet på uppdrag av Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks. Den 16 november släpps den för allmänheten.
– Vi menar att en ny förståelse av våld behövs. En förståelse som lyfter våldets könade karaktär, säger Roks ordförande Jenny Westerstrand.
År 2001 släpptes studien Slagen dam, vilken bland annat visade att 46 procent av alla kvinnor utsatts för våld av en man. Nu släpps den uppföljande studien Kvinnors trygghet, och siffran har stigit till 55 procent.
– På 20 år har mäns våld mot kvinnor ökat ytterligare. Och våldet har konsekvenser, det påverkar kvinnors livskvalitet och rätt till fria liv, förklarar Jenny Westerstrand.
Ökning av sexuellt våld Även det sexuella våldet har ökat de senaste 20 åren. Var fjärde kvinna uppger i studien att hon har erfarenhet av grövre sexuellt våld, som våldtäkt eller att en man har försökt tvinga henne till sexuell aktivitet eller att han fått henne att delta i en sexuell aktivitet fast hon visade att hon inte ville.
– Unga kvinnors rapportering om sexuellt våld har ökat tydligt, och inte minst från relationer till pojkvänner. Mängden sexuellt våld och sexuella trakasserier som unga kvinnor rapporterar om är svårt att smälta, säger Jenny Westerstrand.
Viktigt att förstå våldets omfattning och könade karaktär Med studien Kvinnors trygghet vill Roks synliggöra våldet men också lyfta vikten av att samhället måste förstå våldets könade karaktär, erkänna våldets omfattning och giltiggöra dess konsekvenser för kvinnor.
– Att växa upp till kvinna eller att leva med en man ska inte få vara så fyllt av våld, som vår studie visar att det faktiskt kan vara, säger hon och avslutar:
– Vi tycker att man ska tillsätta en kommission som backar från reformivern på området och istället arbetar med hur vi ska förstå mäns våld mot kvinnor och hur vi ska förstå vårt samhälle.
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som arbetar mot mäns våld mot kvinnor. I över 40 år har Roks arbetat med att tillvarata jourernas intressen och att stötta dem i deras viktiga arbete, men även att verka opinionsbildande och bidra till feministisk forskning.
Metoden Fria Zoner stöttar och stärker unga som lever i en hederskontext
FreeZone Sweden grundades i Skåne av socionomen och prisbelönade entreprenören Johanna Salama. Hon tog initiativet efter att ha sett ett stort antal flickor leva med extrem utsatthet och rädsla.
– Det rörde sig om barn vars rättigheter dagligen kränktes på grund av hedersnormer. Jag grundade därför FreeZone Sweden för att barn och unga ska få känna sitt värde och ha möjlighet att utveckla sin identitet och sitt liv i frihet.
FreeZone Sweden har utvecklat insatser såväl till ungdomar som yrkesverksamma, ledning, organisationer och kommuner. Metoden Fria Zoner kan användas i hedersförebyggande arbete inom skola, organisationer, föreningar mm där barn och unga vistas.
– Fria Zoner utgår från etablerad kunskap, studier och rapporter om hedersrelaterat våld och förtryck, från individ till samhällsnivå. Den bygger på lösningsfokuserad samtalsmetodik, värderingsövningar, andning, avslappning och forumspel och har pedagogiska metodmaterial utformade efter målgrupp.
Johanna betonar att målet är att höja ungas KASAM (känsla för sammanhang) stärka självkänslan, ge redskap för ett gott självledarskap, medvetandegöra dem om sina rättigheter, utmana normer och bryta destruktiva tankemönster samt stresshantering.
– Målgruppen är unga i åldern 11–25 oberoende av könstillhörighet, som lever med hedersnormer och/eller har erfarenhet av flykt/migration. Tillsammans tar vi ett gemensamt ansvar för alla ungas rätt till ett liv i frihet.
FreeZone Sweden grundades i Skåne av socionomen och prisbelönade entreprenören Johanna Salama. Hon tog initiativet efter att ha sett ett stort antal flickor leva med extrem utsatthet och rädsla.
Podcasten Pionjärerna lyfter frågan om funktionsrätt
Funktionsrätt handlar om allas rätt att få bestämma över sina liv på lika villkor. Trots att Sverige ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning år 2009 har rättigheterna snarare minskat än förstärkts. Det här vill föreningen STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige, ändra på, bland annat genom sin satsning på podcasten Pionjärerna. – Det som är märkligt är att vi i Sverige började med en nedskärningspolitik som drabbade bland annat personer med personlig assistans samma år som vi ratificerade FN:s konvention, säger Jonas Franksson, styrelseordförande på STIL.
För STIL, som drivs av personer med funktionsnedsättning, är det därför viktigt att lyfta rätten till ett självbestämt liv i samhällsgemenskapen, att stärka rätten till personlig assistans och sätta in det i en större kontext.
– I grund och botten handlar det om att ha kontroll över sitt liv, det berör alla människor. Tyvärr går vi i Sverige åt fel håll och idag får 9 av 10 personer som söker assistans avslag hos Försäkringskassan. Det här måste det bli en ändring på, menar Jonas Franksson, om Sverige ska leva upp till FN:s konvention.
Podcasten pionjärerna ska bredda förståelsen Det har gått 35 år sedan STIL startade det första pilotprojektet kring personlig assistans i Sverige, ett projekt som kom att stå modell för assistentersättningen som infördes 1994. Genom podcasten Pionjärerna vill STIL lyfta historien och bredda förståelsen för betydelsen av personlig assistans då och nu.
– Podden handlar om de pionjärer som var med och skapade personlig assistans. Genom att prata om vår historia kan vi sprida en större insikt kring varför rätten till personlig assistans är så viktig och vilka konsekvenser nedskärningarna får. Det här är inte en vårdreform utan det handlar om rätten till att leva ett självbestämt liv, säger Emma Åstrand, ansvarig för podcasten Pionjärerna.
Podden Pionjärerna är gjord som en historisk dokumentär och har visat sig vara otroligt viktig för att höja allmänbildningen.
– Vi blir lätt historielösa i vår identitet, men genom att veta om vilka som banade väg för en kan man bli stark i sitt eget funkisskap och bli hårdare i sina krav på de mänskliga rättigheter som borde gå att ta för givna, avslutar Emma Åstrand.
STIL står för Stiftarna av Independent Living i Sverige. Vi är en förening av personer med normbrytande funktionalitet (funktionsnedsättning). STIL arbetar politiskt för att stärka rätten till personlig assistans. Vi är också ett assistanskooperativ.
Heike Erkers, Förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR. Fotograf: Magnus Länje
Akademikerförbundet SSR: ”Med rätt resurser kan våra medlemmar arbeta mer brottsförebyggande”
Genom ökade befogenheter och mer resurser till yrkesgrupper som socialsekreterare och skolkuratorer kan förebyggande arbete minska brottsligheten i samhället. Det menar Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR. – Förebyggande insatser är A och O. Verksamheten måste grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet där professionen ges ett stort handlingsutrymme, säger hon.
Ökad kriminalitet är ett hett politiskt ämne, och många röster höjs för att bland annat skärpa straffen. På Akademikerförbundet SSR vill man också minska brottsligheten genom att börja i den andra änden.
– Det har varit mycket diskussioner om brottsbekämpning men vi tycker att man skjuter in sig väldigt smalt när man säger att det är de rättsvårdande myndigheterna som ska stävja kriminaliteten. Vi har en god kännedom vad som händer i samhället och vill därför prata mer om hur man stänger dörren in till kriminalitet för barn och ungdomar, säger hon.
I dag regleras socialtjänstens arbete av socialtjänstlagen och den måste förändras, menar Heike Erkers.
– Det borde stå i socialtjänstlagen att alla kommuner ska ha förebyggande insatser. Det ska alltså vara ett ska-krav, säger hon och tillägger:
– Då behövs också större resurser för socialtjänsten och fler skolkuratorer till skolan.
Hembesök tillsammans med BVC Ett förslag är att när personal från BVC gör sitt obligatoriska hembesök hos ett nyfött barn, ska personal från socialtjänsten följa med för att få en uppfattning om huruvida förebyggande insatser måste göras.
– Då kan socialtjänsten se om familjen behöver stöd. Detta är rent förebyggande. Vi vet att om man istället väntar och gör insatser för en ungdom som redan valt den kriminella banan kan det vara för sent, säger hon.
En viktig förändring måste också ske inom socialnämnderna, där lekmän i dag fattar beslut för socialsekreterarnas arbete, till exempel om ett barn ska omhändertas.
– Socialnämnderna ska inte ta myndighetsbeslut. Det måste de professionella tjänstemännen göra, det vill säga socialsekreterarna. Det är de som har kunskaperna, avslutar Heike Erkers.
Akademikerförbundet SSR är det ledande fackförbundet för samhällsvetare. Förbundets medlemmar harbeteendevetenskapliga och samhällsvetenskapliga utbildningar och arbetar exempelvis inom ekonomi, administration, HR/personalutveckling, socialt arbete, hälsovård. En del av medlemmarna är chefer eller egenföretagare.
Så enkelt hittar socialtjänsten skyddade boenden med rätt kompetens
Unizon, en riksorganisation för över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer, har lanserat en ny webbsida för att hjälpa våldsutsatta kvinnor med stöd och förenkla för myndigheter att hitta skyddade boenden åt dem.
– Webbsidan är anpassad så att myndigheter ska hitta boenden med rätt kompetens för varje enskilt fall, men kan också användas av stödsökande och likaså för de som vill veta mer och öka sin kunskap om mäns våld mot kvinnor, säger Olga Persson, ordförande, Unizon.
Tusentals kvinnor och barn tvingas varje år fly sina hem på grund av mäns våld. Landets kvinnojourer erbjuder en trygg plats att bo på, stödsamtal och ett helhetsstöd för kvinnor och barn.
Unizon arbetar för att alla våldsutsatta kvinnor och barn ska erbjudas stöd och skydd av hög kvalitet oberoende av sin livssituation och bakgrund. Förbundets nya hemsida unizonjourer.se ska fungera som en portal för kvinnor och tjejer som behöver hjälp och stöd, samt för att förenkla för socialtjänsten att hitta skyddat boende och samtalsstöd.
Sökfunktion till rätt boende Webbsidan har en avancerad sökfunktion som visar vilken specialkompetens det skyddade boendet erbjuder. Det kan handla om språkkunskaper, förstärkt skalskydd, missbruksproblematik, barnverksamhet eller om våldet bottnar i hedersförtryck. Jourerna finns över hela landet.
Kvinnojourer och tjejjourer växte fram i Sverige på 1970-talet och har under över 40 år utvecklat en unik kompetens och erfarenhet av att stötta och skydda kvinnor och barn. Jourerna arbetar också förebyggande mot mäns och killars våld och har en viktig funktion att bära våldsutsatta kvinnors och barn röster i påverkansarbetet för ett jämställt samhälle fritt från våld. Jourerna arbetar utan vinstintresse och på idéburen grund.
– Vi har funnits länge och det har alltid varit kvinnojoursrörelsen som har tagit det största ansvaret för att stötta och skydda kvinnor och barn som är utsatta för mäns våld. Så är det fortfarande i dag i Sverige. Unizon och alla våra medlemsjourer står alltid på kvinnors och barns sida. Vi ser att det är otroligt viktigt att i ett ojämställt samhälle vara tydliga med den positionen, säger Olga Persson.
Är med från första dagen En jour som är medlem i Unizon är Familjefridsjouren i Höganäs i nordvästra Skåne. Verksamheten har drivits sedan 2005 och i dag har man åtta lägenheter för skyddat boende och totalt sju anställda.
Cecilia Nilsson är verksamhetschef.
– Vi är med och hjälper kvinnorna från den första dagen då socialtjänsten ber oss om plats på vårt boende. Vi ser varje kvinna, vi möter henne där hon är, stärker och hjälper med det praktiska som behövs och finns där hela vägen ända tills hon eventuellt får en lägenhet eller flyttar någon annanstans av olika anledningar.
Kompetens i digital säkerhet På Familjefridsjouren har man en stor erfarenhet att stötta kvinnor och barn. Personalen fortbildas ständigt, till exempel i hur kvinnorna ska skyddas från att hittas via sociala medier och internet.
– Vi har hjälp av ett säkerhetsbolag som håller oss uppdaterade om olika funktioner i nya appar, så att kvinnorna av misstag inte ska röja sitt skyddade boende, säger hon och avslutar:
– Vi gör alltid en säkerhetsplanering så att de som kommer till oss ska känna att de är säkra och skyddade.
Om Unizon Unizon samlar över 130 idéburna och icke-vinstdrivna kvinnojourer, tjejjourer, ungdomsjourer och jourer mot sexuella övergrepp. Jourerna stöttar, skyddar, förebygger och påverkar, utifrån en kunskap om våld, kön, genus och makt. 2020 hade Unizons jourer nära 140 000 stödkontakter med kvinnor och barn.
De ser, förstår och stöttar våldsutsatta tjejer och kvinnor
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har sedan 40 år verkat för att motverka och synliggöra mäns och killars våld mot barn, tjejer och kvinnor. Bland medlemmarna finns självständiga föreningar som tillsammans bildar ett tryggt nätverk med bred kunskap för utsatta kvinnor, tjejer och barn.
Tyvärr finns det idag en missuppfattning att kvinnojouren bara är ett skyddat boende. Roks kvinnojourer är så mycket mer. Via en kvinnojour kan tjejer och kvinnor träffa andra med liknande erfarenheter av att leva i en relation där hon utsätts våld, få samtalsstöd och stöd i en rättsprocess, hjälp med att fylla i papper till myndigheter och om det behövs även hjälp med skyddat boende. De som jobbar på jouren har alltid tystnadsplikt och kvinnan eller tjejen som vänder sig dit har rätt att vara anonym.
– Eftersom kvinnojourerna är ideella så kan vi hjälpa till med många saker som en myndighetsperson eller kommersiell aktör inte kan. Vi ser och lyssnar på kvinnan och stöttar henne oavsett de val hon gör. Om hon har ett trauma som kräver exempelvis psykolog eller läkare så kan vi hjälpa henne att hamna rätt, om hon själv vill. Vi på Roks ger kvinnan redskap och sammanhang till att förstå sig själv och sin situation så att hon med sin egen insikt kan välja att agera, säger Jenny Westerstrand, Ordförande Roks.
Ovärderligt nätverk i lokalsamhället Sedan 1984 har Roks byggt ett ovärderligt nätverk i lokalsamhällen runt om i Sverige.
– Många våldsutsatta kvinnor som kommer till oss känner sig ensamma och därför är det viktigt att lyfta att det hos oss bildas ett stöttande nätverk runt kvinnan. Vi har många år av kunskap och erfarenhet, vi är alltid lojala med kvinnan och dömer henne aldrig. Vi är hennes stöd när hon vill, säger Jenny Westerstrand.
Kvinnojouren Snäckan i Norrtälje har funnits i 30 år och har även en tjejjour. Snäckan har en jourtelefon som är öppen alla årets dagar mellan kl. 8–22 och tjejjouren har en chatt varje måndagskväll och nås även via mejl.
Kvinno- och tjejjourer är viktigt då vi har en annan kunskap och erfarenhet av mäns våld mot kvinnor än Socialtjänsten till exempel. Att vi förstår kvinnan och inte dömer henne är viktigt då det bidrar till att faktiskt våga söka stöd och hjälp. Hos oss finns en självhjälpsgrupp med kvinnor som hjälper varandra med tips och råd, att byta erfarenheter på det sättet är en hjälp som inte kan köpas för pengar.
Tranås kvinnojour Helga har funnits sedan 1989 och har en öppen verksamhet centralt i Tranås och två skyddade boenden. Till våren 2022 hoppas vi kunna öppna vår tjejjour Vilda igen.
Vi är ett systerskap och hjälper de kvinnor som söker sig till oss med allt från samtalsstöd till myndighetskontakt. Vi tycker att det är viktigt med kvinno- och tjejjourer eftersom det finns många fördomar att söka hjälp via myndigheter och tröskeln är lägre att att vända sig till en kvinnojour. Vi som är aktiva i jourer gör saker tillsammans, vi tar del av Roks utbildningar och bygger upp en trygg plats både lokalt och i det stora nätverk av jourer som finns i hela Sverige.
Roks är en feministisk organisation som funnits sedan 1984. De organiserar kvinnojourer och tjejjourer över hela Sverige.
Markus Dencker leg. psykolog samt familje- och miljöterapeut och Kurt Strömberg, verksamhetschef på Viksjö Gård
SANNOLIKT ETT AV SVERIGES MEST KOMPETENTA BEHANDLINGSHEM
Hög kompetens under dygnets alla timmar och ett familjeterapeutiskt perspektiv är en del av förklaringen bakom den framgångsrika Viksjömodellen.
Att Viksjö Gård och Behandlingshem är annorlunda märks redan under den första behandlingsdagen. De flesta ungdomar anländer tillsammans med en eller flera familjemedlemmar eller andra vuxna, som sedan stannar kvar i ett par dagar i familjelägenheten. Samarbetet med de närstående är en av verksamhetens grundbultar.
– Det familjeterapeutiska perspektivet är centralt. Hos oss kommer psykiatrisk diagnostik i andra hand. Först kommer familjen och en förståelse av ungdomens sammanhang. För att förstå både ungdomarnas och familjernas svårigheter arbetar vi med livslinjer som även följer föräldrarnas historia, beskriver Markus Dencker, leg. psykolog samt familje- och miljöterapeut på Viksjö Gård.
Viksjömodellen utformades under 1980-talet i nära samarbete med den norske psykologiprofessorn Erik Larsen, en pionjär inom miljöterapi. Behandlingsmodellen bygger på hög kompetens hos personalen, vilket lyfts fram i vetenskapliga studier som en förklaring till de dokumenterat framgångsrika behandlingarna.
”En del av förklaringen till Viksjö Gårds goda resultat är att man har en ovanligt välutbildad personal, en mycket bra arbetsmiljö och en arbetsorganisation som medger inflytande och skapar en stark ansvarskänsla inför det egna arbetet.”
(Ur studien Armelius et al., 1999)
Hög kompetens under dygnets alla timmar Viksjö Gård har tretton heltidsanställda socionomer och psykologer. De arbetar inte bara i sina roller som individualterapeuter, familjeterapeuter och ärendeansvariga. Det är även de som är miljöterapeuter under kvällar, nätter och helger. Ungdomarna har tillgång till hög kompetens under dygnets alla timmar och det ger också personalen en bredare bild av ungdomarnas svårigheter än om umgänget begränsats till familjeterapin och de individuella samtalen.
Markus Denckers engagemang går inte att ta miste på. Utöver sin roll som terapeut på Viksjö Gård och två års erfarenhet från BUP har han även författat trilogin Psyk 22 – om familjer, psykologi och psykiatri – samt en artikelserie om föräldraskap och psykiatri i nättidningen Kvartal. Hans texter präglas till stora delar av samma synsätt som man har på Viksjö Gård.
I artikelserien i Kvartal beskriver han konsekvenserna av den ökande diagnosticeringen och medicineringen. Han resonerar också kring varför tendensen att vilja skydda barn och ungdomar mot allt de upplever som obehagligt ofta blir en björntjänst. Lär man sig inte att hantera svåra känslor blir livet en utmaning. Att undvika allt som bränner kan dessutom urholka de nära relationerna.
– Vi arbetar med att lära ungdomar att hantera svåra känslor och erfarenheter inom trygga och trovärdiga relationer. Personalen är nyckeln, ungdomarna och deras föräldrar ska kunna lita på att vi gör det vi sagt att vi ska göra. Med tanke på att Viksjömodellen använts framgångsrikt i mer än 30 år så är det tydligt att vi gör något som fungerar, konstaterar Markus Dencker.
Behandlingshemmet Viksjö Gård:
– drivs av föreståndare och verksamhetschef Kurt Strömberg.
– flyttade till Viksjö Gård utanför Jakobsberg år 1982.
– har plats för elva ungdomar mellan 14 och 19 år.
– tar emot ungdomar med psykiatrisk problematik, trauma och social utsatthet.
– tar inte emot ungdomar med kriminell belastning eller drogmissbruk.
Starkare familjer tack vare arbetsträning i Erikshjälpen Second Hand-butiker
Cirka 1 000 personer praktiserar i Erikshjälpens butiker i Sverige och Norge. Jobbet leder till en ökad självkänsla vilket ger ringar på vattnet för deras familjer. ”Vi är med och skapar föräldrakraft för barn i utsatta livssituationer”, säger Jan Newman, arbetsmarknadskoordinator.
Många människor står i dag utanför arbetsmarknaden. Erikshjälpen Second Hand erbjuder praktikplatser för personer som vill testa sin arbetsförmåga, lära sig något nytt och utvecklas – saker som förhoppningsvis på sikt leder till nya chanser i arbetslivet.
– Genom våra butiker ger vi människor möjlighet att ta tillvara på plagg och prylar och skapar förutsättningar för dem att älskas igen. Det är lika självklart för oss att inte bara ge prylar, utan också människor, en andra chans. Det är många som genom åren tagit första steget till en nystart i livet tillsammans med våra medarbetare, berättar Jan Newman, arbetsmarknadskoordinator på Erikshjälpen.
Erikshjälpen har tre mål med butiksverksamheten.
– För det första ett överskottsmål, det vill säga att vi ska sälja så mycket som möjligt så att verksamheten bidrar med medel att stärka och hjälpa barn i Sverige och andra delar av världen. För det andra ett miljö- och hållbarhetsmål – vi främjar ju en bättre miljö i och med att gåvorna säljs och används minst en gång till. För det tredje ett socialt mål som handlar om att butikerna ska vara varma och öppna gemenskaper för dem som arbetstränar – de ska uppleva att de får en personlig utveckling och samtidigt stärka sina chanser på arbetsmarknaden.
Detta tredje mål ger indirekt många barn i utsatta livssituationeri Sverige en tryggare vardag. Enligt Erikshjälpens egna beräkningar, utifrån hur många praktikanter man tar emot varje vecka i kombination med hur många föräldrar som är arbetslösa, får omkring 2 000 barn indirekt del av insatserna.
– En förälder som praktiserar hos oss får en meningsfylld sysselsättning. Det ger en positiv effekt till hela familjen. Praktikanten får ökad självkänsla, lättare att fatta beslut och blir gladare. Samtidigt får barnen föräldrar med fasta rutiner och fler vänner. Det känns bra att kunna skicka hem den föräldrakraften till familjer, säger Jan Newman.
Erikshjälpen är en barnrättsorganisation med en ideell second hand-verksamhet. Tillsammans har vi en gemensam vision; En förändrad värld där barns drömmar får liv. Lokalt och globalt arbetar vi för att stärka och hjälpa barn. Överskottet från second hand-verksamheten bidrar, tillsammans med generösa gåvor, till att möjliggöra våra insatser för att barn ska få gå i skolan, må bra och vara trygga. Arbetsträningen i våra second hand-butiker föder också framtidstro för barn med föräldrar som står utanför arbetsmarknaden och den cirkulära försäljningen ger klimathopp för kommande generationer. Erikshjälpen finns för barnen. Och världen de drömmer om.
