Jörg Schultze, ny General Manager för BMS Sverige, ser ljust på framtidens gränsöverskridande lösningar inom vården. FOTO: Darrenjaklinfotos.de

Bättre patientstöd skapas i samverkan 

Både patienter och vårdpersonal anser att det psykiska och emotionella stödet inom vården kan förbättras, det visar BMS stora europeiska undersökning. Därför samlade man experter till konferensen Because there is more to do med målet att gräva djupare i frågan. ”Det här är ytterligare bevis på behovet av nya nödvändiga samarbeten med patienten i fokus” säger Jörg Schultze, ny General Manager för Bristol Myers Squibb Sverige. 

För att undersöka vad det finns för behov inom sjukvården som inte uppfylls idag, gjorde BMS under 2020 och 2021 undersökningar hos både patienter, anhöriga och vårdpersonal i Sverige och Europa. På en punkt var grupperna rörande överens; det psykiska och emotionella stödet under sjukdomsresan kan förbättras.  

 ”Inte endast kosmetiska förbättringar”
Vikten av problemet fick BMS att den 30 september anordna en virtuell konferens med ledande experter från åtta europeiska länder. Bland annat diskuterades hur människan kognitivt svarar på kroniska sjukdomstillstånd, olika stödmetoder samt exempel på hur aktörer kan samverka för att ännu bättre stötta patienter.  

– BMS har förstått värdet av samarbete och kunskap om patienters behov och rättigheter. Vi är glada över att få samarbeta med ett företag som vill åstadkomma riktiga förändringar och inte endast kosmetiska förbättringar, säger Penilla Gunther, grundare FOKUS Patient. 

 Framtiden kommer se helt nya lösningar
På BMS är man övertygad om att lösningen på dagens och morgondagens hälsoutmaningar ligger i samarbeten bortom konventionella gränser.  

– Först då kan vi bryta ny mark och skapa verklig nytta, grundade i patientens behov, säger Jörg Schulze.

 3 snabba frågor

Jörg Schulze, General Manager BMS Sverige 

Varför gör ni detta initiativ?
Vi kan göra mer för patienter och deras anhöriga, utöver att tillhandahålla läkemedel. Det är genom samarbeten med hälso- och sjukvården och andra aktörer, som vi kan göra skillnad för svenska patienter.

Vad är nästa steg?
Vi går vidare genom en serie dialoger och diskussioner, med målet att tillsammans skapa nya lösningar för att stötta patienter i Sverige. 

Vad ser du blir viktigt de kommande åren?
Fortsatta, fler och mer djupgående samarbeten och samskapande med externa partners. Först då hittar vi banbrytande lösningar framåt. 

Läs mer här

Håkan Eklund, behandlingsansvarig på Inagården.

Ett HVB-boende som inte vänder bort blicken

Psykvården står inför stora utmaningar och personer med komplexa diagnosbilder slussas ofta runt i olika behandlingar som går i stå. Men på HVB-boendet Inagården är de boende mer än sina diagnoser.
– Vi delar inte in människor i fack, utan ser alla individer för den de är. Vi vänder aldrig bort blicken, säger Håkan Eklund, behandlingsansvarig på Inagården.

Inagården har ett tydligt upplägg och en väl genomarbetad modell som de arbetar efter, Inagårdsmodellen, som i sin tur grundar sig i evidensbaserade metoder och ett miljöterapeutiskt förhållningssätt.

– Behandlingen består av tre delar: insikt, normalisering och aktivering. Genom att kartlägga deras intressen låter vi våra klienter aktivera sig och normaliseras till samhället. Vi ger dem något att hålla fast vid även när de lämnar Inagården, säger Håkan Eklund.

Normalt sett blir de boende kvar i 2-4 år. När det är dags för utslussning görs den varsamt och Inagården finns kvar som stöd en lång tid efter det att personen lämnat.

Möjlighet att lyckas varje dag
Inagården fungerar lite som en helhetslösning. De sköter all logistik och kontakt med kommunen och har sjuksköterskor och psykiater på plats.

– Vi har mycket personal hos oss och jobbar oftast i smågrupper, så de boende på ett tryggt sätt kan öva på att bli delaktiga i samhället. Genom daglig sysselsättning ger vi våra klienter möjlighet att lyckas varje dag, avslutar Håkan Eklund.

Sedan starten år 1998 har Inagården funnits till för människor med neuropsykiatriska och/eller intellektuella funktionsnedsättningar. I över 20 år har Inagården förändrat människors liv mot alla odds. Detta med hjälp av miljöterapi, aktivering och adekvata behandlingsmetoder sammansatt till en välfungerande modell. Inagården bedriver både verksamhet inom HVB och LSS.

Läs mer om Inagården här

Kontakt:
E-post: hakan.eklund@inagarden.se
Telefon: 026-456 19 56

T.v: My Namslauer, som länge försökte få bra hjälp mot psykisk ohälsa, och Poul Perris, rektor vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi, CBTI. T.h: Viveca Koch och Jakob Jones, studenter vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi.

Psykoterapi kan minska den psykiska ohälsan – om den ges rätt förutsättningar  

Behovet av kvalificerad hjälp ökar i takt med den stigande psykiska ohälsan, samtidigt som vården alltmer går på knäna. I ett sådant läge är det lätt att samhället hemfaller åt försök med snabba lösningar, vilket dessvärre riskerar att slå tillbaka och skapa nya problem.  Det menar Poul Perris, rektor vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi, CBTI, vid Sabbatsbergs Sjukhus, Stockholm. – Vi får inte hamna i en situation där vi tullar på kompetenskraven hos behandlarna eller beskär förutsättningarna för behandlarna att kunna göra ett fullgott jobb, säger han. 

Professionens delansvar i försöken att stävja den psykiska ohälsan är att säkerställa hög kvalité på den vård som erbjuds. I ett första steg behöver den psykoterapeutiska vården varudeklareras på ett tydligare sätt än i dag, menar Poul Perris.

KBT är ett paraplybegrepp, inte en teknik eller en metod.

– Vid CBTI har vi en KBT-profil mot schematerapi som är en förenande och integrerande terapiansats som utöver kognitiv teori och inlärningspsykologi även har affekt och utvecklingspsykologi som teoretisk grund. Detta möjliggör ett helhetsperspektiv i förståelsen för psykisk ohälsa som främjar att patienten känner sig ordentligt sedd och förstådd, samt öppnar upp för mer riktade interventioner, säger Poul Perris.

Felaktig ordination en risk
Han menar att felaktig ordination och genomförande av psykoterapi inom vården utgör ett allvarligt risktagande, såväl för patienterna som för den enskilde behandlaren.  

– Det finns mycket psykisk ohälsa som patienter söker för som inte låter sig fångas i en befintlig manual. En patient som till exempel lider av både panikångest, depression och svårigheter i nära relationer behöver mötas utifrån ett helhetsperspektiv, bortom avgränsade manualer för specifika tillstånd. Det är här den kvalificerade kompetensen hos behandlaren blir avgörande, säger han.

Som legitimerad psykoterapeut är man expert i psykoterapi och tränad att utföra kvalificerade bedömningar och behandlingar, även där befintlig evidens är bristfällig, så som ofta är fallet. 

”Vården ska inte vara som ett chokladhjul på Gröna Lund”
My Namslauer hade länge lidit av psykisk ohälsa. I många år försökte hon få bra hjälp, utan att lyckas.

– Jag har träffat skolkuratorer, samtalskontakter på vårdcentraler och kuratorer inom psykiatrin. Vissa av dem har varit total katastrof, andra har varit som att ta en fika med en kompis. Till vårdcentralen var väntetiden tre månader. Väl där fick jag behandling begränsad till fem tillfällen. Vem kan ändra sitt liv på fem timmar tillsammans med en främling? Inte jag i alla fall, säger hon.

Till slut lyckades hon få kontakt med och träffa en student som gick sin psykoterapeututbildning vid CBTI.

– Riktig terapi är annorlunda. Man jobbar hårt med sig själv och många gånger är det riktigt intensivt. Min terapeut mötte mig som en riktig människa och hjälpte mig verkligen att förstå mitt inre känsloliv och vägledde mig till avgörande förändring. Vården ska inte vara som ett chokladhjul på Gröna Lund, man ska inte behöva ha tur för att få tillgång till rätt vård, säger hon.

Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi startades 1988 och är en av Sveriges största utbildningsanordnare för psykoterapi. Institutet ger psykoterapiutbildningar på olika nivåer, bland annat introduktionskurser, grundutbildningar (s.k. Steg 1) och legitimationsgrundande utbildningar (s.k. Steg 2) i psykoterapi.

Läs mer på: www.cbti.se

Kontaktuppgifter: 

poul.perris@cbti.se och birgitta.aller@cbti.se.