En ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor visar att den psykiska ohälsan ökar bland unga. Bakom dessa alarmerande siffror finns flera orsaker och det krävs ett krafttag för att vända denna negativa trend. Arbetet når lokal nivå och insatserna är i dag flera bland Sveriges kommuner, men förbättringspotentialen är stor. Det menar Adam Tengelin, föreståndare och verksamhetsansvarig för MDFT Sverige (Multidimensional Family Therapy) som arbetar med MDFT i en svensk kontext.
– När en socialsekreterare möter en ungdom med psykiska problem eller till exempel drogproblem anser vi att MDFT ska vara den självklara metoden, säger Adam Tengelin.
MDFT är i dag den metod som rekommenderas i socialstyrelsens nationella riktlinjer vid missbruksbehandling. Anders Tengström, leg. psykolog och docent vid KI, var en av de som stod bakom den utredning som undersökte vilka metoder som skulle ligga till grund för riktlinjerna.
– Vi tittade på vilka metoder som kunde hjälpa ungdomar och MDFT är pionjärer som förändrat synen på behandling av ungdomar med missbruksbeteende. Det applåderar jag för som forskare, det är lite grann den nya tiden som kommer.
Det rör sig om en manualstyrd öppenvårdsbehandling, utvecklad för ungdomar under 18 år och med begynnande eller pågående missbruk, NP-problematik, psykisk ohälsa, kriminalitet och andra avvikande beteenden.
– När vi introducerade vårt arbetssätt för socialstyrelsen 2009 var det ett nytt sätt att arbeta på. I dag utbildar vi socialtjänst, HVB-hem, öppenvård och andra institutioner i att använda metoden, berättar Adam Tengelin.
Olik traditionella behandlingar
Behandlingen skiljer sig från den svenska modellen och traditionella behandlingar på flera sätt. Det menar Anders Tengström.
– Sverige har en tradition av familjeterapi inom socialtjänsten för att hjälpa ungdomar med missbruk och andra sociala svårigheter. Den terapin är dock tvärtom mot moderna metoder.
Särskilt lyfter han det faktum att MDFT är en evidensbaserad rammanual-modell som talar om vad terapeuter ska göra, från ett till tio.
– Den klassiska terapin kan vara bra men har aldrig blivit satt under lupp. Utan manual går det inte att generalisera och den kan därför inte utvärderas på gruppnivå. Den manualbaserade är omvänt systematisk och går att utvärdera.
Smart manualbaserad metod
För terapeuter är manualen enkel att följa och kan även höja lägstanivån i kollektivet.
– Terapeuterna vet exakt vad de ska göra i varje session. Då kan de fokusera på de riskfaktorer som finns mot ungdomen och i systemet för att se vad som driver fram ett beteende och senare hantera dem genom att sätta in olika insatser.
Det innebär att hela systemet kan involveras med ungdomen och anhöriga i samsjuklighet – föräldrar, familj och utomfamiljära parter.
– Det är nödvändigt. Istället för att diagnostisera ungdomen kan vi uppmärksamma, utbilda och använda styrkor och resurser hos föräldrar, familjer och sociala nätverk, förklarar Adam Tengelin.
Relationer och samverkan är således centralt i behandlingsmetoden som är uppbyggd i fyra domäner; en ungdomsdomän, en familjär domän, en interaktionell domän och en extrafamiljär domän.
Neuropsykiatrisk utredning
Adam Tengelin berättar att en behandling kan starta med en neuropsykiatrisk utredning – en viktig utredning som ingår i helhetspriset. Den görs tillsammans med psykolog och psykiater. Det gör att man snabbt kan formulera en genomförandeplan och sätta in rätt insatser direkt.
– En bra behandling måste inte kosta skjortan och för oss är det viktigt att göra en helhetsbedömning. Det finns ett multiproblem och det är inte så enkelt att kalle röker cannabis. Vi måste fråga oss varför. Det som börjar som ett cannabisärende kan ganska fort vara ett ärende som innefattar droger och samsjuklighet till exempel.
Behandlingsperioden sträcker sig över sex månader och inkluderar sex månaders efterbehandling. Den kan ges i hemmet, på kontor, institution eller i öppenvården, tilldelas ungdomen en behandlingsansvarig och en behandlingsassistent som stöttar ungdomen.
– Det kan vara allt från dagligt umgänge till fritidsaktiviteter, förklarar Adam Tengelin.
Verkar över hela landet
I dag verkar MDFT i Stockholms- och Skåneregionen och har ramavtal med flertalet kommuner. Socialtjänsten i Malmö har arbetat med MDFT i över tio år. Här är Fredrik Bavand sektionschef och beskriver hur metoden tillämpas i de svåraste fallen med utsatta familjer och ungdomar med en multiproblematik.
– Det är i fall där ungdomen har stora svårigheter och är på gränsen till att placeras men kan bo kvar hemma med en intensiv insats. Annars finns en risk att ungdomen får det bättre och sen flyttar hem till samma problematiska system.
De handlar således om att inte enbart korrigera ett beteende.
– Ungdomen existerar i ett system och det kan inte redas ut individuellt utan fungerar i förhållande till något annat. Många har problem med känslouttryck, obearbetade trauman, uppväxtförhållanden eller relationer. Ofta kämpar föräldrar på fel sätt och det behövs vägledning. Jag har sett detta göra underverk.
”Allergisk mot stuprör”
Att involvera utomfamiljära parter stärks av Kjell Gardeland, familjeterapeut på MDFT. Han besitter lång erfarenhet från socialförvaltningar och har publicerat en forskningsrapport som visar att den som går in i ett avancerat missbruk har psykisk sjukdom i sin familj över tre generationer.
– Ungdomar är födda in i ett system som påverkar positivt eller negativt. Ungdomen blir ett symptom på något annat. Jag är allergisk mot stuprör, vi måste titta på helheten.
Även Agneta Björck instämmer i sättet att arbeta brett. Med över 30 års erfarenhet av att arbeta med ungdomar med diverse problem är hon särskilt intresserad av hur tonårshjärnan påverkas av missbruk och hur man upptäcker ungdomarna i tid och gör rätt saker.
– Det gäller att våga stå mitt i familjen men också hos psykiatrier, socialtjänst, skola eller syskon. Först då kan glappet tätas och man kan se vad ungdomen behöver och undvika att se ungdomen som en isolerad företeelse. Det gäller att hitta nyckeln till vad ett missbruk fyller för funktion.
”Jag var emot socialmöten”
Nadja, mamma till Ali, är en av de familjer som fått erfara resultatet av MDFT. Det var efter att hennes son i grundskolan började umgås i kriminella kretsar. Familjeproblemen avlöste varandra, även besöken på socialen och på ett vård- och omsorgsboende i trakten. Det var först när familjen kom i kontakt med MDFT som vändningen kom.
– Vi behövde hjälp av någon som kunde förstå Ali och bara efter några få träffar med Adam som behandlingsansvarig fick Ali förtroende och accepterade hjälpen, förklarar Nadja.
Ali instämmer.
– Jag var emot socialmöten och kände ingen förståelse. När Adam kom in i bilden vände mitt liv.
Både Nadja och Ali menar att helhetsaspekten var skillnaden mot den hjälp de tidigare fått men inte upplevt fungera som en förbättringsfaktor.
– Adam tittade på helheten och varför Ali blev påverkad. Han gav oss uppgifter att jobba på och stöttade Ali. Personalen tog till exempel ut honom på ishockeymatcher och andra aktiviteter. De har en passion för vad de gör.
Från kriminell till ambulanssjukvårdare
Efter behandlingsperioden fick Ali styrka att avsluta grundskolan med godkända betyg. I dag har han ett stadigt förhållande, har börjat arbeta inom vården, utbildar sig till undersköterska och har siktet inställt på att i framtiden titulera sig ambulanssjukvårdare.
– Hjälpen blev en totalvändning för mig. Från att ha varit den som gör skada vill jag hjälpa andra människor, precis som jag själv blev hjälpt, avslutar han.
Läs mer om MDFT Sverige här
