Anledningarna till varför eleven inte kan vara i skolan varierar, det kan handla om långtidssjukdom, kronisk diagnos eller problematisk skolfrånvaro.

– För att inte barn som av olika anledningar inte kan gå till skolan ska gå miste om kunskap och socialt umgänge tog vi fram kommunikationsroboten vid namn AV1. Med hjälp av den bygger vi en bro mellan hemmet och skolan – så att vägen tillbaka blir lite lättare, säger Karen Dolva, medgrundare och vd på No Isolation.

Roboten på plats i klassrummet
Med hjälp av en läsplatta eller en telefon kopplar eleven upp sig mot roboten som då ”vaknar upp” i klassrummet och robotens lampor visar att eleven är närvarande. AV1 har en inbyggd kamera, mikrofon och högtalare så eleven både kan se och höra vad som händer i klassrummet. Eleven styr roboten hemifrån och kan interagera med klassen och delta i undervisningen ungefär som om hon eller han vore där fysiskt.

– Vill eleven ställa en fråga trycker den på en knapp och då börjar robotens huvud blinka. Dessutom kan den viska om den vill säga något till klasskompisen bredvid, men inte hela klassrummet, berättar Karen Dolva och fortsätter:

– Det finns även ett passivt läge om eleven vill lyssna men inte aktivt delta. Det är en väldigt bra funktion om eleven känner att den har en dålig dag eller av andra skäl inte orkar delta.

Motverkar social isolering
Ett stort fokusområde är att motverka den ofrivilliga ensamheten som ofta blir resultatet av att studera hemifrån. Att få ett sammanhang i klassen är vanligtvis svårt, och av just den anledningen är AV1-roboten fysisk. Roboten levereras också med ett inbyggt 4G-simkort som gör att eleven kan hänga med ut på rasten, följa med på skolresor eller till och med hem på födelsedagskalas.

– En elev som missade mycket av den fysiska delen i skolan berättade att ”det värsta som finns är att bli bortglömd, men nu märker inte folk att min skolbänk är tom längre. Det tar bara några dagar innan folk vänjer sig och tänker att det är jag som pratar”, berättar Karen Dolva.

En annan användare berättar:

– Om jag inte hade haft roboten hade jag aldrig kunnat komma ikapp med mina läxor. Nu när jag har AV1 så kan jag göra samma sak som mina klasskompisar. När jag till exempel inte känner att jag har styrka nog att gå till skolan, så kan jag med hjälp av AV1 stanna hemma och fortfarande delta i klassrummet.

Deltog på 27 000 skoldagar
Den lilla avataren utvecklas kontinuerligt och den senaste versionen har glada, förvirrade och ledsna ögon som eleven själv kan välja att uttrycka sig med. För varje år hjälper AV1 fler och fler elever att delta i skolundervisningen.

– År 2021 hjälpte vår avatar totalt 1800 elever runtom i Europa att delta i 27 000 skoldagar dagar som man annars hade missat helt. Det är väldigt fin statistik, avslutar Karen Dolva.

Läs mer om No Isolation här

För dig som är lärare eller rektor så innebär det att du på våra fortbildningar får fungerande verktyg som du kan börja använda direkt. Formaten varierar: interaktiva kurser för mindre grupper, konferenser, processfortbildningar och omfattande skolutvecklingsprojekt. Vi jobbar digitalt eller på plats i hela landet.

Områden som vi lyfter just nu: Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, nyheterna i Lgr22, relationskompetens, differentierad och inkluderande undervisning samt psykisk hälsa och hållbara studier. Missa inte heller vårt utbud av fortbildning speciellt för skolans och förskolans ledare.

”Otroligt givande, intressant och nära verkligheten och verksamheten. Hanterbart och lättillgängligt material och struktur. Så inspirerande!"

”God struktur och bra blandning mellan föreläsning och diskussioner. Konkreta modeller att utgå från. Bra att få fortbildas med människor från liknande verksamhet."

Eleverna Noah Adayson och Ida Abbas Abdi representerade klassen i den legendariska tävlingen, från första deltävlingen till riksfinalen. Bakom deras och klassens framgångar ligger ambitiösa förberedelser som frågesport, nyhetskonsumtion och något klassen kallar för ”Grej of the week”, som innebär att eleverna får studera en viss fråga lite djupare varje vecka. Bra teamwork gjorde också sitt till.

– Klassen har stöttat hela vägen till finalen som var lite pirrig, men det var kul att vinna! utbrister de mycket glada segrarna Noah och Ida samstämmigt.

En skola för alla
Josephine Borg peppade eleverna till seger. Hon framhåller att skolans värdegrundshand spelat en viktig roll i förberedelserna men också i den dagliga undervisningen.

– Ledstjärnorna i värdegrundshanden är respekt, ansvar, trygghet, bästa språket och tydliga rutiner. Just trygghet är grunden i allt lärande. Och trygghet skapar vi genom att tro på våra elever, lyssna in dem och bygga bra relationer samtidigt som vi har höga förväntningar, säger hon.

Förhållningssättet rimmar väl med utbildningsförvaltningens ambitioner att vara en skola för alla där alla barn och elever kan nå sin fulla potential.

– Barn och unga som får en god utbildning får också en bra start i livet. Vi har därför växlat upp det systematiska kvalitetsarbetet på senare år och arbetar för att möta varje elev där den befinner sig. Det är viktigt att stödja elevernas nyfikenhet och vilja att lära. Måsöskolan är ett fint exempel på vad som är möjligt när allt det här samspelar. Ett stort grattis till dem och tack till vår personal som gör fantastiska insatser varje dag, säger utbildningsdirektör Henrik Lindh.

Att omfamna digitaliseringen i skolan är ett måste, eftersom våra digitala verktyg inte kommer att försvinna längre fram. Snarare tvärtom. Därför är det nyttigt för elever att lära sig tidigt hur dessa fungerar och på så vis ha lättare att hänga med när det blir dags för högre studier och arbetsliv. 

Modern teknik i skolmiljö innebär också att alla – oberoende av hemmiljö – får möjlighet att ta del av dessa hjälpmedel, vilket är väldigt bra ur ett demokratiskt perspektiv.

– Digitala verktyg kan göra det lättare att läsa och skriva – speciellt för elever med särskilda behov, förklarar AnnaLisa Osvalder, professor i Människa-maskinsystem och universitetslektor i ergonomi.

AnnaLisa Osvalder påpekar dock att digitalisering ställer stora krav på lärarrollen och kan ligga eleverna i fatet.

– Digitala verktyg innebär ofta enskilt arbete med en produkt. Man missar då gemenskap med andra, man sitter stilla koncentrerat i samma position och är inte ute och rör sig på rasterna. Det kan medföra att man tappar social kompetens och får skador på exempelvis nacke och ögon.

Digitalisering behöver vara genomtänkt
Benny Andersson är marknadschef på Logitech Nordic. Han menar att skolupphandlingar tenderar att handla om att köpa in det som är billigast, men inte nödvändigtvis det bästa ur ett ergonomiskt perspektiv:

– Vi är inte färdiga med digitaliseringen i skolan med en laptop och tillhörande väska. Vi måste ge eleverna bättre förutsättningar att spara på sina kroppar. Det skulle vara hemskt tråkigt ifall vi om tolv år har en generation som ska ut i arbetslivet och redan då har arbetsrelaterade skador.

Utöver ergonomiska möss och bra tangentbord, är det viktigt att skolan erbjuder möbler i olika storlekar eller som går att ställa in. 

– Datorskärmen ska hamna så att det går att titta på den rakt fram, med blicken fäst en tredjedel från dess topp, utan att nacken böjs. Tangentbordet och musen placeras nära elevens kropp, med en 90 graders vinkel i armbågen och axlarna nedsänkta och helt avslappande. Vidare vill man att det ska gå en vertikal linje mellan elevens öron, axlar och höft, säger AnnaLisa Osvalder.

Hon fortsätter:

– Ledorden inom fysisk ergonomi är variation och injustering. Man måste ta hänsyn till helheten och olika personers behov.

I tillägg är det bra om elever får utbildning i hur de ska använda alla redskap samt att pedagogerna uppmanar till korta pauser var tjugonde minut, så att eleverna kan byta positioner och vila ögonen. 

Läs mer om Logitech Nordic här

Numera hänger alla utbildningsverksamheter i Upplands-Bro kommun ihop. Syftet med omorganisationen är att skapa en röd tråd genom lärandet och att öka likvärdigheten mellan olika förskolor och skolor.

– Att vi är en liten kommun gör att vi kan organisera oss på det här sättet. Vi kan samla alla rektorer i ett och samma klassrum och samtala kring förbättringsområden och det systematiska kvalitetsarbetet, säger utbildningschefen Fredrik Nordvall.

Lena Ländin och Magnus Persson är avdelningschefer för förskola och grundskola respektive gymnasium och vuxenutbildning. Lena Ländin ser flera fördelar med de ökade möjligheterna till samarbete och erfarenhetsutbyte mellan rektorer inom olika verksamhetsområden.

– Vi kan exempelvis göra bättre övergångar från förskola till grundskola. När rektorerna i grundskolan och förskolan har ett närmare samarbete blir det lättare att bygga vidare på välfungerande strukturer kring barnen vid övergång till förskoleklass, säger Lena Ländin.

Tydligare ”vi-känsla”
Nu finns det även större möjligheter att forma gemensamma förhållningssätt. När alla rektorer samlas och diskuterar kring hur pedagoger och lärare ska möta barn och elever blir bemötandet på de olika skolorna mer likvärdigt. När alla verksamheter hänger ihop är det dessutom lättare att få en överblick och därmed fördela resurser så att skattepengarna hamnar där de skapar mest nytta för eleverna.

Trots att omorganisationen gjordes nyligen märker Fredrik Nordvall redan en positiv förflyttning.

– När våra rektorer pratar med varandra och samlas kring gemensamma frågor skapas en ”vi-känsla”. Det har blivit tydligare att det är vi tillsammans som är Upplands-Bro kommun, som kan göra skillnad för våra barn och elever, säger han.

Läs mer om barn- och utbildningsverksamheten i Upplands-Bro kommun

Norra Sverige växer snabbt. Piteå är ett utmärkt exempel på en kommun där arbetslösheten är låg och kompetensbehovet stort. Kommunens förvaltningar och företag skriker efter välutbildad arbetskraft.

”Vi på Adecco möter många hemvändare som vill flytta tillbaka. Om de via Inflyttningsservice får hjälp och en kortare väg till boende och jobb, då får vi den kompetens Piteå och regionen behöver”

Maria Johansson, Business Manager Adecco Piteå

Bidrar till den gröna omställningen
– Vår låga arbetslöshet i kombination med den förändrade arbetsmarknaden gör att vi måste växa. Fler måste få upp ögonen för den goda arbetsmarknaden som finns här uppe och att vi är med och bidrar till den gröna omställningen genom vätgas, batteriföretag och fossilfritt stål.

Piteå har valt att locka nya invånare genom en helt ny form av inspirationsplattform. Kommunen, fastighetsägare, mäklare, näringslivet, utbildningsaktörer, civilsamhället och medborgarna har gjort kompetensförsörjningen till gemensamt projekt och tillsammans lanserat tjänsten Inflyttarservice.

"Inflyttarservice är ett mycket bra exempel på hur kommuner kan öka sin attraktionskraft, både rent allmänt samt till exempel när man har som mål att öka sin befolkning. Genom denna tjänst kan bland annat. utbildningsanordnare synliggöras för de, som inte visste att en kommun hade just det som den enskilde letade efter för att öka sin allmänna kompetens samt öka sina chanser till jobb i framtiden."

Lars Sandberg, biträdande rektor Framnäs folkhögskola

Det självklara navet för inflyttare
–Den digitala plattformen är det självklara navet för inflyttare som söker bostad, jobb, relevanta utbildningar, social samvaro och så vidare. Den som vill ha mer information fyller i ett enkelt formulär på nätet, varefter man lotsas vidare via den digitala plattformen eller via sms, mail eller telefon. För den som vill göra ett studiebesök fixar Inflyttarservice det och möter upp.

Piteborna lyckligast i Norrland
Hannah ger flera exempel på personer som redan flyttat eller är intresserade av att flytta till Piteå.
– Tack vare vår senaste rekryteringsinsats på Bazars studie-och utbildningsmässa i Stockholm, arbetar vi just nu med hundratalet potentiella inflyttare med en mängd olika kompetenser. Vi har en journalist som letar efter en hästgård, en doktor i transport och järnväg och en nätverkstekniker från Indien som idag bor i Stockholm.

”Inflyttarservice representerar väl Piteås fördelar i stort. Genom ett starkt engagemang i samverkan med alla vi som vill Piteå väl, hittas alltid lösningar!”

Samuel Bernberg, VD Trumbäcken fastigheter

Intresset är också stort från Tyskland och Nederländerna. De uppskattar speciellt att huspriserna är lägre här och att man kan leva nära naturen samtidigt som man satsar på familjeliv och karriär.
– Det är lätt att trivas i Piteå. Här har man nära till allt – till världen utanför, till varandra och till naturen. Här är det lätt att hitta sin plats för familjeliv, fritidsaktiviteter, rekreation, innovation och såklart för strålande arbetsmöjligheter, avslutar Hannah.

Undervisningslyftet syftar till att höja undervisningskvaliteten och öka lärarnas medvetenhet om hur de undervisar. Tillgängligt lärande är den naturliga fortsättningen och går ut på att ordna skolmiljön så att den passar alla elever och den inkluderar alla skolformer i Staden.

– Det ska bli intressant att se hur skolresultaten utvecklas över tid, säger Marie Truedsson, Bildningsdirektör i Sundbybergs stad. Undervisningslyftet har redan lett till att de genomsnittliga betygen ökat ett helt steg.

Långsiktig process
Utgångspunkten är att det som är bra för elever med svårigheter, är oftast bra för alla våra elever, till exempel bildstöd i klassrummet. Forskning visar till exempel att en tydlig början och ett tydligt slut på en lektion fungerar bäst.
Under det första året fokuseras Tillgängligt lärande på den fysiska miljön, det andra på den pedagogiska miljön i undervisningen och det tredje på den sociala miljön.

– Men det är viktigt att poängtera att detta är en långsiktig process. Vi upplever att lärarna uppskattar långsiktiga och strukturerade utvecklingsinsatser, säger Marie Truedsson.

Alla med på tåget
På skolorna leds arbetet av skolledningen tillsammans med förstelärarna. I nästa steg håller förstelärarna regelbundna möten med lärarna där de arbetar enligt modellen kollegialt lärande. De läser litteratur, reflekterar tillsammans samt provar och förändrar miljön i praktiken. Sektorn har också en central styrgrupp med en processledare som håller ihop insatsen. Externa föreläsningar, exempelvis av Malin Valsö och Linköpings universitet, är återkommande inslag.

Lugn skolmiljö
Det man fokuserat på hittills är att skapa en lugn skolmiljö som underlättar koncentration och inlärning. I klassrummet har det handlat mycket om att ta bort visuellt buller som distraherar, till exempel onödiga lappar, planscher och prylar. Det som finns i klassrummet ska finnas där för att fylla en pedagogisk funktion.

I korridorer och andra utrymmen har man jobbat med att skapa rum i rummen eller lugna vrår med hjälp av t.ex. skärmar och växter. Flera har också satt upp frostat glas för att minimera distraktioner. Nu pågår för fullt utvärdering av första året, men resultat finns redan.

– Att skolmiljöerna är mycket mer avskalade och lugna syns med blotta ögat, menar Marie Nyhed, verksamhetschef för lärande och bildning i Sundbybergs stad. Vi har fått många positiva reaktioner från både elever och föräldrar.

Stort intresse
– Det som uppskattas av skolorna är att de får en bas av kunskap att utgå ifrån. De kan sedan välja att bredda eller fördjupa arbetet utifrån den egna skolans förutsättningar, fortsätter Marie Nyhed. Det har också varit ett stort intresse för vårt arbete från andra kommuner, universitet och näringsliv, avslutar Marie Nyhed.