Den offentliga sektorn i Sverige har en enorm makt genom de upphandlingar olika verksamheter gör, till exempel för IT.

I dag styrs upphandlingar både av tradition och regelverk där hållbarhet ofta få ge vika för lägsta pris. Det världsledande IT-företaget Dell Technologies vill uppmana aktörer inom offentlig sektor, som skolor, att tänka på ett nytt sätt när de köper in IT.

– På samma sätt som de köper in hållbara råvaror till skolmaten eller hållbar el kan de också tänka mer hållbart när det gäller IT, säger Niklas Jakobsson.

Dell Technologies kan leverera IT som tjänst
Den viktigaste aspekten är att köpa IT som en flexibel tjänst snarare än som fasta produkter.

– De flesta offentliga verksamheter genomför en relativt strikt upphandling på 3-5 års-basis där man ska försöka uppskatta hur många nya datorer och till exempel hur mycket nätverkskapacitet eller lagringsutrymme i molnet man behöver, och sedan få allt levererat. Sedan gör man en ny upphandling. Istället kan vi erbjuda en skola att köpa detta som en flexibel tjänst där man får exakt så mycket levererat som man behöver för varje år, säger Niklas Jakobsson, och utvecklar:

– Vi erbjuder en konsumtionsmodell där kunden, alltså en kommun, i princip har möjlighet att styra inköpen efter det aktuella behovet. Därmed betalar de bara för vad de använder, och man får det till ett bättre pris, vilket gör det dubbelt fördelaktigt rent kostnadsmässigt.

Dell Technologies lösning bygger på den cirkulära ekonomin. Har en skola införskaffat sin IT som en tjänst snarare än som produkter, kommer företaget att ta hand om all utrustning när kontraktet löper ut, och återvinna eller ge den ett nytt liv.

– IT-utrustning kan återanvändas inom andra verksamheter alternativt skänkas till välgörande ändamål eller så återvinns metaller, plast och annat material som emballage där det återanvänds i annan produktion. Det här blir ett sätt för skolorna att bidra till en ökad hållbarhet i hela samhället utan att de själva behöver göra jobbet, säger Niklas Jakobsson.

Dell Technologies erbjuder hållbar IT
Dell Technologies är i dag en helhetsleverantör av IT som sträcker sig långt bortanför de fysiska produkter som företaget kanske mest är känt för. Datacenter, molntjänster, IT-säkerhetslösningar och den sömlösa kopplingen mellan dessa är en lika viktig del av de tjänster som erbjuds. Allt mer övergår man till att leverera sina lösningar som hyrtjänster.

– Vi är medvetna om denna lösning är ett relativt nytt sätt för aktörer inom offentlig sektor att införskaffa IT, och det finns många parametrar och förordningar att följa. Men vi uppmanar alla att ta kontakt med oss för att diskutera alternativen. Vi satsar på hållbara lösningar byggda på en cirkulär ekonomi, säger Niklas Jakobsson och avslutar:

– Vår vision är att skapa teknologi som driver mänskligheten framåt. Offentlig sektor handlar om hur vi ska ta hand om varandra på ett bra sätt och här vill vi vara med och bidra.

Dagens skola är fylld av skriftliga hemarbeten, uppsatser samt källtexter som ska läsas och förstås – situationer där man kan behöva lexikon till sin hjälp. WordFinder Unlimited för skolor är en helt abonnemangsbaserad lexikontjänst. Ett snabbt, roligt och effektivt hjälpmedel som alltid är tillgängligt i datorn, såväl via webbläsaren som nedladdningsbart till Windows/Mac samt som appar för mobil och surfplatta.

Skapa egen lexikonlista
I WordFinder skapar man en lista med de lexikon man vill använda som sedan finns tillgängliga i alla de olika applikationerna. I bolagets databas finns över 500 lexikon på 26 olika språk. I den ingår även branschanpassade lexikon inom ekonomi, medicin eller teknik samt 17 minoritetsspråk från Lexin som passar utmärkt för hemspråksundervisning.
– Det går också att ladda ner lexikon på datorn, paddan eller mobilen för användning utan internetuppkoppling, säger Ola Persson, vd, WordFinder.

WordFinder Unlimited för Skolor
Med WordFinder Unlimited för Skolor får alla elever och lärare på skolan snabbt och enkelt tillgång till kvalitetslexikon 24 timmar om dygnet, oavsett om man är i skolan, i hemmet eller på resa. WordFinder är medlem i Skolfederation vilket innebär att skolan enkelt och säkert kan ansluta sig till tjänsten. Ett abonnemang gäller för hela skolan men det finns också lösningar för flera skolor och hela kommuner.
– Feedbacken vi får är otroligt positiv. Vi har 100 000-tals användare i skolor och universitet och fler ansluter sig hela tiden. Fram tills idag har fler än 1000 skolor redan upptäckt att WordFinder är den optimala lösningen, säger Ola Persson.

– Lärglädje handlar om att alla barn, elever och medarbetare i vår organisation ska känna att de lyckas utifrån sina egna förutsättningar, säger Charlotte Olsson, utbildningschef för grundskolan i Jönköpings kommun.

Lärglädje innebär att ständigt utveckla en gemensam kompetens och erfarenhet utifrån verksamhetens specifika behov. När ett behov av insats uppstår finns kompetens och erfarenhet inom organisationen för att bidra till utveckling och intensivstöd.

– Vår utgångspunkt är att det ska vara lätt att göra rätt. Basic kan man tycka, men när rektorer och medarbetare hamnar i olika lägen behöver de veta var kompetensen finns i organisationen för att få stöd, säger Charlotte Olsson.

Bäckadalsgymnasiet
Bäckadalsgymnasiet, där Anna Sandström är rektor, har tagit fram ett strategiskt ramverk utifrån konceptet Lärglädje. Ett exempel är att lärarna tillsammans med elevhälsan har utvecklat en tillgänglig lärmiljö och undervisning, utifrån elevernas olika förutsättningar. Ett annat exempel är skolans kollegiala lärande och samarbetet mellan skolans lärare, som skapar gemenskap och ett engagemang för varandras undervisningspraktik.

– Nyfikenheten hos medarbetarna och viljan att dela med sig av sina erfarenheter bidrar i förlängningen till att skolan utvecklar trygga, ansvarsfulla och självständiga elever, säger Anna Sandström.

Hovslättsskolan och Kålgårdens förskoleområde
Rektor Åsa Selvander på Hovslättskolan, beskriver hållbart ledarskap som en nyckelfunktion för att skapa Lärglädje.

– För mig skapas ett hållbart ledarskap när vi arbetar systematiskt, med en tydlig struktur och rutiner som ger våra medarbetare trygghet. Om jag som skolledare kan peka på en positiv utveckling, framåtanda och glädje så sprider det sig till alla medarbetare. Vilket skapar delaktighet och ger motivation.

Hon upplever stöttning från central förvaltning, där det finns kompetent personal att vända sig till vid frågor kring bland annat statistik, ekonomi, skolutveckling och arbetsmiljö.

– Det är en trygghet att känna att jag inte är ensam, säger Åsa Selvander.

Hon får medhåll av Stephan Redman, rektor för Kålgårdens förskoleområde, som menar att deras arbete med Lärglädje har flera delar.

– För att lyckas med verksamheten behöver jag ha bra stöd från förvaltningen och ett övergripande visionsarbete där jag känner mig delaktig. Inom Lärglädje jobbar vi med ledorden; Gemenskap, Engagemang och Nytänkande för att skapa en god lärandemiljö. Vi tar vara på medarbetarnas kompetens, barnens nyfikenhet och kreativitet, provar ständigt nya vägar och utvecklar vår verksamhet, säger han.

Pedagog Jönköping
Hösten 2022 lanseras Pedagog Jönköping, en webbplats vars syfte är att skapa Lärglädje genom kompetensutveckling, inspiration och erfarenhetsutbyte. Webbplatsen riktar sig till medarbetare inom förskola och skola i Jönköpings kommun.

– Pedagog Jönköping är främst ett redskap för kollegialt lärande. En plattform där medarbetarnas kompetens görs synlig för hela organisationen. Vi vill också visa det engagemang och den gemenskap som finns i hela Jönköpings kommun som arbetsgivare. Något vi vet lockar hit fler skickliga medarbetare, avslutar Charlotte Olsson.

För Orkla är det viktigt att mat inte bara ska smaka gott, det ska även göra gott för människor, djur, miljö och samhälle.

– Som en del av ett av Sveriges största livsmedelsföretag har vi, precis som vårt moderbolag, ett stort ansvar för att skapa ökad hållbarhet. Det är något som vi har haft fokus på under flera år nu. Vi försöker ta bort barriärerna och underlätta den övergång som måste ske för att vi ska ha en planet överhuvudtaget. Det bästa sättet att ta ansvar, menar vi, är att hjälpa till att driva utvecklingen och göra det tillsammans med andra, säger Ellinor Persson, Marknadschef för Orkla FoodSolutions.

Som ett led i Orkla FoodSolutions arbete med att nå de yngre generationerna har företaget skapat klimatveckan Fast Fusion Climate Week.

– Det är ett samarbete vi har utvecklat ihop med skolornas kostchefer, både i privat och offentlig verksamhet. Vi märkte att det saknades kunskap kring hur man tar fram klimatsmarta recept och hur man kommunicerar ut vikten av att äta mer hållbart. Här kände vi att vi kunde, med hjälp av experter inom området samt forskningsresultat, göra stor nytta, berättar Sara Westerlin, Customer Activation Manager och projektansvarig för klimatveckan på Orkla FoodSolutions.

Stor koldioxidbesparing
Klimatveckan har mottagits mycket positivt, och under de tre år som den har anordnats har det tillkommit en ökande mängd skolor och kommuner varje år. När förra årets vecka anordnades i oktober deltog fler än 120 000 barn från skolor i 36 kommuner.

– Målet för veckan är att få de deltagande kostcheferna att laga god och klimatsmart flexiteriansk mat, som gör att de håller sig inom en klimatbudget på 2,5 kg CO2e. Mat som lär elever, deras föräldrar och skolpersonal att äta rätt, förklarar Sara Westerlin.

Sammanlagt beräknades förra årets klimatvecka ha mer än halverat utsläppen kopplat till skolmat, i jämförelse med en normal vecka, och sparat cirka 500 ton koldioxid.

– Det som är härligt med klimatveckan är att det inte är vi på Orkla som skapar recepten, utan det gör kostcheferna i samarbete med varandra och med stöd av vårt informationsmaterial. Skolorna får en verktygslåda med material som exempelvis kan användas av övrig skolpersonal under klimatveckans lektioner eller i kommunikation med elevernas föräldrar, för att öka förståelsen kring att det behövs en förändring. Och man behöver absolut inte gå all in, utan man kan börja i liten skala och sedan göra ytterligare förändringar efter hand. Vi är redan nu igång med årets planering och vi hoppas att årets vecka kommer att locka ännu fler skolor, avslutar Sara Westerlin.

Läs mer här: www.orklafoodsolutions.se www.climateweek.se

För barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), diagnostiserad eller misstänkt, adhd, add, autism, språkstörning eller intellektuell funktionsnedsättning kan dagens skolsystem kännas som en omöjlig hinderbana. Föräldrar och pedagoger kämpar för att förstå och stötta barnen, men utan rätt förklaringsmodell, anpassningar och insatser visar forskningen att dessa barn lätt tappar motivationen och glädjen för lärandet.

Alla vuxna runt ett barn eller en ungdom har möjlighet att göra skillnad och bidra med den positiva kraft som gör att barnet känner sig välkommet, inkluderat, hoppfullt och kompetent i skolan. För detta behöver föräldrar, pedagoger, elevhälsa och övrig personal i skolan rätt kunskap och verktyg som enligt forskning är effektiva och framgångsrika i bemötande, stöd och insatser för barn med NPF.

SMART Academy har bred kunskap om utmaningar och anpassningar vid NPF i alla åldrar. Vi skapar kurser, utbildar och handleder beslutsfattare, skolledning, pedagoger, föräldrar och elevhälsan utifrån skolan och elevens förutsättningar och behov. Tillsammans kan vi göra skillnad i varje barns liv och skolgång!

Läs mer här

Idén med att arbeta med kommunövergripande lärgrupper kom ursprungligen från Caroline Andersson, som sedan 2020 är verksamhetschef för Mjölbys 14 kommunala grundskolor.
– Jag har arbetat på liknande sätt i andra kommuner. Så jag visste att det är en bra grund för ett långsiktigt systematiskt kvalitetsarbete inom skolan, där digitalisering är en viktig del. Vilket även stöds av forskning, säger hon.

Kollegialt lärande mellan skolor
Tidigare hade grundskolan en decentraliserad organisation med ett kvalitetsarbete för varje enhet. Nu ändras det så att lärare och rektorer från olika skolor jobbar med kollegialt lärande i tvärgrupper med fokus på likvärdighet.
– Som rektor behöver man vara delaktig i det här genom att möjliggöra arbetet för lärarna och avsätta tid. Vi stödjer processen och väver in lärarnas nya kunskaper i skolans egna kvalitetsarbete, säger Therese Niklasson, rektor Klämmestorpskolan, en F–6 skola, med cirka 220 elever.

44 ämnesindelade lärgruppsledare
En styrgrupp med verksamhetschef, rektorer för var och ett av de tre olika skolområdena samt en IKT-strateg bildades. Kommunens lärare organiserades i 44 olika ämnesindelade lärgrupper ledda av en lärargruppsledare, oftast en förstelärare. Starten skedde höstterminen 2021 med fokus på den nya läroplanen som börjar gälla hösten 2022.
Johan Lindskog, rektor på Trojenborgskolan, en 6–9 skola med cirka 250 elever, beskriver arbetet som mer generellt till en början. Något som sedan ”trattades ned” till specifika frågeställningar.
– Genom att vi arbetar med det kollegiala lärande mellan skolor, lärare och inom skolan breddar vi perspektivet när vi lär av varandra och gemensamt. Med den nya kursplanen i fokus blir det ett sätt att skapa likvärdighet i undervisningen, säger han.

Social byggkloss
Det skolöverskridande arbetet har också fungerat som en social byggkloss. De nätverk som har skapats ser läraren Kristin Kellander, lärgruppsledare på Klämmestorpskolan, som en väg till elevens bästa och likvärdighet inom alla skolor.
– Det är jättenyttigt att få diskutera utifrån våra tidigare erfarenheter. Det har blivit mycket bedömningsprat och det är verkligen värt att få ta tid. Vi blir som en sammansvetsad grupp och kan utväxla kunskaper och bli mer samspelta, säger hon.

Båda rektorerna är inne på samma spår när det gäller fördelarna med det kollegiala samarbetet i lärgrupperna.
– I vår gemensamma utveckling stödjer vi varandra. I den strukturen har vi hittat en systematisk lösning, säger Therese Niklasson.
– Jag instämmer, vårt kollegiala lärande är en grund för likvärdighet och som en bieffekt får vi samhörigheten som stärker hela förvaltningen, säger Johan Lindskog.

I framtiden ser Caroline Andersson att arbetet med lärgrupper kommer att utvecklas och följas upp för både lärare och rektorer.
– Vi gör allt för att skapa en positiv lärandemiljö så att samtliga elever ska få en likvärdig utbildning. Det behöver inte vara likadant men likvärdigt. Detta för att alla ska få de bästa förutsättningarna och det stöd de behöver för att lära sig, avslutar hon.

– Den digitala transformationen pågår för fullt inom skolan. Dock ser vi fortfarande ett stort behov av den fysiska boken. Det gör att en mix av tryckta och digitala läromedel är det som vi tror blir allt viktigare framöver, säger Ingrid Ahotupa, Commercial Director på Sanoma Utbildning.

Dagens lärare fastnar ofta i administration och har inte tillräckligt mycket tid för själva undervisningen.
– Det här är inget nytt, men vi möter många lärare som upplever att det har eskalerat, berättar Ingrid Ahotupa. Då kan våra högkvalitativa böcker förstärkta med smarta digitala stöd bli en hjälp i lärarnas vardag för att förbättra elevernas kunskapsinlärning. Vi är övertygade om att det kan hjälpa fler elever att lyckas.

Nu lanseras Alva, appen som ger liv åt boken!
Sanoma Utbildnings välkända digitala verktyg Bingel hjälper redan 300 000 elever i Sverige, från förskoleklass till årskurs 6, med färdighetsträning i en spännande och lekfull övärld, och nu lanseras även Alva. En app som fungerar på iOS och Android, är gratis och enkel att ladda ner utan krav på registrering.
– I vår ökade satsning på digitala hjälpmedel som underlättar lärandet lanserar vi nu appen Alva. Det är bara för eleven att öppna appen, klicka på en specifik lärobok och skanna det kapitel eleven har i läxa för att få tillgång till filmer och uppläst tal.

Sanoma Utbildning, som är en del av koncernen Sanoma Learning, slogs i somras ihop med finska Sanoma Pro, i syfte att skapa ännu bättre erbjudanden och upplevelser för kunderna.
– Vi har båda hög kompetens inom såväl pedagogik som ämneskunskap och digital utveckling. Tillsammans blir vi ett ännu starkare team, i form av resurser och kompetens, samtidigt som vi kan jämföra våra respektive läromedel och utveckla dem vidare för att möta framtidens behov. Att Finland sedan rankas högt i den internationella PISA-undersökningen och att Sanoma Pro har en stark position på den finska marknaden gör ju samgåendet extra intressant, förklarar Ingrid Ahotupa.

– Vi ser att det blir större årskullar och att skicket i befintliga skolor skapar stora problem för kommunerna. Det har också tillkommit fler miljö- och hållbarhetskrav för skolbyggnaderna att ta hänsyn till än tidigare, säger Jannica Skyving, försäljningschef på Indus.

Ökad flexibilitet och hållbarhet
Bra skollokaler är en viktig faktor för att skapa en god skolmiljö, och det är lika viktigt för eleverna som för skolans personal.
– Med hjälp av moduler kan vi hjälpa kommunerna att skapa bättre skolmiljö och samtidigt ge dem en ökad flexibilitet. De får smarta, hållbara lokaler, som möter BBR-kraven, som ett komplement till de befintliga lokalerna. Dessutom är modulerna enkla att plocka ner när skolan inte längre har behov av den extra ytan, berättar Beatrix Fager, säljare på Indus.

Indus, som är en av Nordens ledande leverantörer av tillfälliga lokaler, har under flera år haft ett stort fokus på hållbarhet.
– Våra moduler är byggda helt i trä, har god innemiljö och genomtänkta materialval. Modulen i sig är ett cirkulärt kretslopp: den byggs, hyrs ut, flyttas, renoveras och återanvänds, allt för att skapa ett minskat klimatavtryck, förklarar Beatrix Fager.

Uppvärmning kan ske via fjärrvärme eller förnyelsebar solenergi som företaget tillhandahåller till sina kunder.
– Vi är ett hållbart företag, det genomsyrar hela vår affärsidé, och vi vill hjälpa våra kunder att bli mer hållbara. Det gör vi bland annat genom vårt solcellserbjudande som vi är relativt unika med, dessutom sänker det skolornas energikostnader, säger Beatrix Fager.

Modulerna går snabbt att sätta upp, en standardlösning brukar vara uppe på 4–6 veckor.
– Det är oftast bygglovet som styr hur snabbt vi kan få upp modulen, och där kan vi vara behjälpliga. Vi hjälper våra kunder med allt från totalentreprenad till att vara rådgivare. Våra säljare har god kunskap om offentlig upphandling och finns tillgängliga som rådgivare när upphandlande part känner sig osäker på ramverket, avslutar Jannica Skyving.

När pandemin bröt ut tvingades skolorna nästan över en natt se över sin tekniska infrastruktur. Lärare och elever anpassade sig snabbt till en ny miljö där man hade möjlighet att varva distansundervisning och lärande ”på plats”. Många elever och lärare – men inte alla – fick tillgång till nya elektronikprodukter. Läsplattor, bärbara datorer och nya tekniska program/kommunikationslösningar (appar) blev naturliga inslag i undervisningen.

Lära och kommunicera effektivt
– Men vi ser att kvaliteten på de tekniska lösningarna skiljer sig väldigt mycket mellan olika skolor och olika regioner. Och de som upphandlar exempelvis bärbara datorer glömmer ofta bort att köpa in tillbehör som förebygger belastningsskador och skapar en riktigt bra arbetsmiljö för elever och lärare, säger Therese Gripenstam, Nordic KAM Education på Logitech.

Nästan 60 procent av eleverna uppger att de känner obehag på grund av att de måste jobba med en bärbar dator utan separat tangentbord och extern mus. Therese Gripenstam tycker att det bör vara ett grundkrav att alla skolor förser lärare och elever med rätt verktyg för den nya verkligheten där vi i ökande grad har undervisning på distans. Enligt henne lär sig elever bäst när de får möjlighet att uttrycka idéer på sina egna sätt.

– Låt dem välja hur de vill jobba och interagera med inlärningsmaterial. När elever jobbar hemifrån säkerställer en mus, ett externt tangentbord och ett headset till en bärbar dator att de kan navigera, kommunicera och fokusera effektivt.

Fem ”måsten”
Här är några av de tekniska tillbehör Therese tycker att alla skolor bör erbjuda:

- Headset – ett brusreducerande headset stänger ut distraherande ljud så att eleverna kan koncentrera sig bättre hemma eller i klassrummet vilket i sin tur leder till större delaktighet.
- Extern webkamera – så att lärare och elever ser och syns tydligare. Ger också friheten att flytta runt kameran i rummet så att användaren kan visa upp sina arbeten.
- Ett externt tangentbord och en separat mus som gör att den bärbara datorn kan stå på rätt avstånd och höjd vilket förebygger belastningsskador i nacke, rygg, armar och händer. När datorn kan placeras minst 50 cm från ansiktet och i ögonhöjd undviks onödig anspänning för ögonen.
- Tangentbordsfodral till läsplattor och iPads – Rugged som är en kombination av slitstarkt fodral och externt tangentbord som skyddar läsplattan och fungerar som ett justerbart stativ när man arbetar.
- Elektroniska pennor – att inte bara använda tangentbord utan även kunna skriva för hand är viktigt i undervisningen. Med Crayon läggs uppgiften bokstavligen i elevernas händer och låter dem göra handskrivna anteckningar, rita, lösa matteproblem med mera.

Ett lyft för kunskap, minne och prestationer
Undersökningar visar att verktyg som möss och externa tangentbord har stor positiv effekt på inlärningsupplevelsen.

– Logitech-lösningarna lyfter elevernas kunskap, minne och prestationer. Oftast behövs det bara några små justeringar eller tillägg i en installation för att göra lärande smidigt och roligt för alla elever. De rätta lösningarna bryter barriärer och ger eleverna möjlighet att samarbeta utan distraktioner och ser till att givande utbildningsupplevelser alltid är inom räckhåll, avslutar Therese.

Många mindre kommuner runt om i landet har svårt att få sina invånare att stanna kvar på orten. Unga väljer att söka sig till andra städer för att studera eller för att arbetsmöjligheterna är större. I Gällivare satsar kommunen på staden i samband med att gruvorten Malmberget till stora delar flyttas på grund av gruvdriften och därför ska slås samman med grannorten Gällivare. Den första byggnaden att byggas i denna unika samhällsomvandling var Kunskapshuset, som samlar kommunens gymnasium och lärcentra för vuxna.

Skolan öppnades hösten 2020 och är en satsning som andas framtidstro och som blivit en viktig milstolpe för kommunen och dess invånare.

– Som arkitekter vill vi gärna vara en del av att skapa ett inkluderande och hållbart samhälle, där kunskap och utbildning är samhällets nav. Vi vill bidra till samhället med byggnader som står sig över tid och är tillgängliga för alla, säger Niclas Sundgren, VD på Liljewall.

Synen på utbildningslokaler håller på att förändras. Forskning, nya rön och perspektiv på lärande driver på utvecklingen. Skolan kan bli en mötesplats i staden ur ett socialt, ekonomiskt och hållbart perspektiv.

– Skolan har en betydande roll i samhällsutvecklingen. Den formar framtidens människor och den kan möjliggöra för familjer att bo kvar. En ort med en bra skola kan även locka nya invånare. Självklart krävs dessutom att man även satsar på annat, som exempelvis bra bostäder, ett levande kulturliv och möjligheter för intressanta entreprenörer att etablera sig. Att ha nära till viktiga samhällsfunktioner som utbildning, arbete och omsorg skapar värde för invånarna, säger Niclas Sundgren.

Gällivare kommun har genom medborgardialog, kontakt med lokalt näringsliv och andra intressenter fastslagit en vision om att bygga en ”arktisk småstad i världsklass”. En vision Liljewall tagit fasta på vid utformandet av Kunskapshuset.

–Vi hoppas att skolan kan ge de som studerar här självförtroende och stolthet – över sig själva, sin stad och sin identitet. Arkitekturen skapar liv i vardagen, och gör varje dag lite mer lustfylld, säger Niclas Sundgren.