Undervisningslyftet i Salem en lyckad historia

Ett vanligt önskemål från lärare till rektorer är att få mer tid i kollegiet för att samtala om undervisningen och hur man bättre når alla elever. Barn- och utbildningsförvaltningen i Salems kommun ville möjliggöra detta och skapade Undervisningslyftet, en utvecklingssatsning som visade sig vara både givande och uppskattad.

– Det har varit ett väldigt spännande samarbete som fungerat bra, och varit mycket givande för samtliga parter. Att få vara så nära en kommun och arbeta med ett skräddarsytt program har verkligen varit intressant, berättar Ann S. Pihlgren, forskningsledare vid Ignite Research Institute.

Omfattande arbete
Arbetet påbörjades redan hösten 2014 då rektorerna i Salem närläste böcker om pedagogiskt ledarskap och diskuterade innehållet tillsammans med forskaren Ann S. Pihlgren. Därefter fick alla chefer genomföra ett utvecklingsprojekt på den egna skolan, vilket enligt Katarina Sweding, utbildningsstrateg på Barn- och ungdomsförvaltningen i Salem, visade att många nya perspektiv tillkommit hos rektorerna. Man bestämde sig då för att ge alla lärare i kommunen en liknande kompetensutveckling, som under två år skulle ledas av förstelärarna på skolorna.

Modellen skapar förändring
Katarina Sweding berättar att modellen som Undervisningslyftet baseras på är nödvändig för att få till en faktiskt förändring i lärares yrkespraktik. 

– Forskning visar att man behöver ett mer strukturerat arbete tillsammans med sina kollegor för att utvecklas i sin profession.

Det många lärare lyft fram som positiva effekter av Undervisningslyftet är att kollegiet nu har en samsyn och ett gemensamt professionellt språk för att prata om undervisningen, samt att eleverna upplever att lektionerna är mer varierade.

Fortsätter under kommande år
– Arbetet för att höja kvaliteten i undervisningen löper vidare under läsåren 2019/2020 och 2020/2021 då skolorna i Salem går in i utvecklingsprojektet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, där man utgår från de arbetsformer och utvecklingsområden som behandlats under Undervisningslyftet men nu lägger till ett forskningsperspektiv på sitt arbete, förklarar Katarina.

– Arbetet utvärderas löpande och med ett par större avstämningar för att se att vi går i den riktning vi vill. Målet är förstås att vi genom att utveckla oss själva ska få fler verktyg att utveckla eleverna.

Presenteras av:

Salems kommun är en modern förortskommun med fördelen av att vara en liten kommun med alla dess fördelar samtidigt som det finns goda kommunikationer till den närliggande storstaden. Barn- och utbildningsnämnden i Salem ansvarar för omsorg, utbildning och uppföljning för barn och ungdomar i åldrarna 1-20 år. Vi arbetar systematiskt med kvaliteten och utvecklingen av verksamheterna för att Salems förskolor och skolor ska ge barn och elever goda förutsättningar att förvärva kunskaper och ta ansvar för sin framtida utveckling.

 

Därför måste du fortsätta lära dig

Slutförda kurser och examensbevis i handen i all ära, men blir du någonsin färdigutbildad? Berghs School of Communication menar att vi måste fortsätta lära livet ut för att inte bli utkonkurrerade – både som företag och som individer. Har du koll på framtiden? 

Marie Alani, Programansvarig för Berghs internationella program, menar att Sverige är duktiga på spetsutbildning, men att vi behöver våga bredda kunskaperna inför framtiden. 

– Se utanför ditt eget skrå och ta influenser från andra branscher och tekniker. Var nyfiken och lev med att världen är föränderlig, säger hon. 

Från kunskap till kompetens
Joakim Thulin, Head of Strategic Insight på Berghs, berättar om Return on Education (ROE), som innebär att lärande behöver en strategi. Det handlar om att ha ett mål med lärandet och att avsätta tid för att lära. Efter en kurs eller en utbildning är glömskekurvan brant, så det är viktigt att snabbt använda kunskaperna praktiskt.

– På så vis omvandlas kunskap till faktiskt kompetens, ett steg som många faktiskt missar, säger Joakim.

 Marie förklarar att tillämpningen av kunskap är en grundpelare för ett lyckat lärande och därför får Berghs studenter arbeta med verkliga case och kunder. Mindre teori och mer ”hands on”, som hon säger. 

På framtidens CV: Learning Quotient
För att framtidssäkra behöver företag vara attraktiva för framtidens stjärnor. Marie förklarar att de unga på arbetsmarknaden prioriterar möjligheten att utvecklas, ett behov som företag behöver möta. 

I det höga tempo vi lever i menar Joakim att vi för första gången i världshistorian behöver ”lära av” kunskaper, inte bara addera nya. Framöver tror han att social kompetens kommer konkurreras ut av en annan viktigare del på CV:t, nämligen din Learning Quotient (LQ). 

– Med LQ menas ditt eget synsätt på lärande i kombination med din egen drivkraft, där är framtiden, avslutar Joakim.

Klicka här för att läsa mer

Presenteras av:

Berghs School of Communication erbjuder utbildning på olika nivåer inom kommunikation. Skolan erbjuder heltidsutbildningar och över 80 kurser samt anpassade utbildningar för organisationer och företag. Varje år går cirka 3000 personer utbildningar på Berghs – både i Sverige och internationellt.

 


Stina Biärsjö, Microsoft tillsammans med ideella föreningen Kodcentrum

Inkludera fler elever med hjälp av digitala verktyg

I samband med en mer digitaliserad skola får allt fler elever tillgång till digitala verktyg. Detta leder till en skola där alla ges en chans till likvärdig utbildning och där elever kan lära sig utifrån sina egna behov.

– Digitala verktyg i skolan kommer med många fördelar. Det skapar ett inkluderande klassrum, möjliggör individanpassad inlärning och sänker tröskeln så att alla elever kan lära sig utifrån sina egna förutsättningar, säger Stina Biärsjö, lösningsspecialist på Microsoft.

Stina som själv är dyslektiker berättar om sina erfarenheter från sin skolgång och hur t.ex. hennes lärare manuellt spelade in böcker på kassettband så att Stina kunde lyssna istället för att läsa.

–Idag finns istället talsyntes inbyggt i många av de program som eleverna redan använder, så som Word och OneNote. Detta gör att alla elever oavsett behov av särskilt stöd eller ej kan få sin text uppläst. Om jag bara får skicka med en sak till alla lärare där ute så är det att visa sina elever hur de kan få sin text uppläst, klicka här för att se hur, säger Stina Biärsjö.

 Stina berättar att som dyslektiker är det lätt att bli utpekad, då man ofta behöver extra stöd. Men om stödverktygen redan finns där eleverna är, behöver elever inte bli utpekade och får istället möjlighet att visa sina förmågor och styrkor.

– Den största fördelen med digitalisering är inkludering, avslutar Stina Biärsjö med.

Presenteras av:

Johan Lindström, utbildningsansvarig på Advania Skolpartner.

Med fortbildning som drivkraft 

Fortbildning för lärare är helt centralt för att kunna ge elever rätt förutsättningar i dagens digitala samhälle, men tyvärr är det ofta även det första som prioriteras bort vid nedskärningar. Med sin nya satsning vill Advania vara en drivande kraft i att vända denna utveckling. – Vi erbjuder ett 30-tal workshops gratis till skolor och kommuner, säger Johan Lindström, utbildningsansvarig på Advania Skolpartner. 

Advania Skolpartner arbetar med att utveckla skolan i Sverige genom att höja pedagogernas kompetensDe ser en trend i att skolor köper in teknisk utrustning till lärare och elever men inte prioriterar fortbildning för lärarna, vilket innebär en stor risk att inte få maximal utdelning på de investeringar som görs. Ett stort fokus ligger därför på att vara en partner som tillsammans med skolorna skapar bästa möjliga förutsättningar för lärare och elever, samt att bredda bilden av hur fortbildning av lärare går till. 

Kostnadsfria workshops
Bland de insatser som Advania Skolpartner hittills gjort finns bland annat kostnadsfria digitala heldagsevent för lärare, och under mars månad arrangerades för första gången en digital mässa för pedagoger och lärare i både förskolor och skolor. 

– Fördelen med att göra mässan digital är att all personal på en skola får möjlighet att delta till samma kostnad som normalt sett gäller för en till två representanter. Det blir väldigt mycket mer för pengarna, säger Johan. 

Nu är det dock fullt fokus på nästa satsning – ett 30-tal helt kostnadsfria workshops  för skolor och kommuner. All pedagogik stödjer sig på modern teknik och i utbildningskatalogen finns kurser i ämnen som film i undervisningen, programmering, källkritik och mycket mer. 

– I och med pandemin och all hemundervisning den burit med sig, behöver lärare fortbildas mer än någonsin men utvecklingen har snarare gått åt motsatt håll, med nedskärningar inom allt som har med fortbildning att göra. Vi vill vara en drivande kraft i att vända denna utveckling – för elevernas skull, avslutar Johan. 

Advania Skolpartner är ett affärsområde inom Advania Sverige AB, som utvecklar skolan genom att höja kompetensen hos de som jobbar på skolor och förskolor. Advania Skolpartner ger på så vis eleverna rätt förutsättningar för att klara sig i dagens digitala samhälle och hjälper till att utveckla Sveriges viktigaste rum.

Läs mer om Advania Skolpartner 

– Det är svårt att se hur man kan jobba med IT-support för skolor om man inte förstår eller har insyn i pedagogernas utmaningar, säger Tommy Cilthe som är IT-tekniker men har en bakgrund inom skolvärlden som lärare.

IT-support från pedagogens perspektiv

Den digitala transformationen har förändrat delar av samhället i grunden, och skolan är inget undantag. Under coronapandemin har vikten av en fungerande IT-infrastruktur blivit allt tydligare. Företaget Qlosr ser nu ett behov av IT-stöd som är ännu mer anpassade till den pedagogiska världen.

Svenska företaget Qlosr erbjuder effektiva IT-lösningar till företag och skolor och den senaste tiden har behovet av paketerade och smarta IT-tjänster anpassade efter just skolmiljön ökat. En rad olika bakomliggande orsaker driver att lösningarna för skola behöver vara anpassade.

– Skolan har alltid varit en trygg plats för alla, oavsett socioekonomisk bakgrund, men i och med distansundervisningen blir de olika förutsättningarna väldigt tydliga. Vissa har inget internet och ingen dator. Skolan har då fått förse dessa med den utrustning som behövs, säger Gustav Tjernström, försäljningschef och delägare, Qlosr.

Det är bara ett exempel på hur skolan har blivit mer rörlig med tiden, med nya behov och utmaningar. Qlosr jobbar proaktivt med detta genom att jobba nära skolorna och skapa nya paketeringar tillsammans med dem. Genom kontinuerlig dialog och workshops jobbar de fram lösningar som kan appliceras på flera skolor.

– Vi har femton års erfarenhet av att jobba med skolor och har medvetet anställt personer med pedagogisk bakgrund – till exempel lärare – eftersom de känner till behoven bäst, säger Jonas Norberg, vd och delägare, Qlosr.

Han får medhåll av Tommy Cilthe som är IT-tekniker men har en bakgrund inom skolvärlden som lärare.

– Det är svårt att se hur man kan jobba med IT-support för skolor om man inte förstår eller har insyn i pedagogernas utmaningar, säger han.

Skolmiljön unik
Det andra affärsområdet Qlosr jobbar med är IT-lösningar mot företag. Just därför är de väldigt medvetna om hur unik skolmiljön är jämförelsevis och att det krävs en särskild insyn för att leverera en effektiv IT-infrastruktur till skolor. Gustav utvecklar:

– Ett mellanstort företag i Sverige har kanske 100 anställda, en skolkoncern kan ha 30 000 elever eller mer. Det är en enorm skillnad i volym och komplexitet – man får verkligen tänka till för att det ska fungera smidigt.

Qlosr erbjuder en paketerad IT-tjänst vilket innebär att kunden inte bara köper en dator utan en helhetslösning där datorn kommer förkonfigurerad med alla applikationer, säkerhetsinställningar och användaren redan är registrerad. Med andra ord är datorn redo att börja användas direkt. Qlosr har dessutom ett servicecenter som alltid kan ge snabb och personlig support.

IT-avdelning som tjänst
Qlosr spår en framtid där man mer eller mindre köper en IT-avdelning som en tjänst.

– Teknikförändringen är den kanske viktigaste faktorn till att man behöver köpa IT som tjänst. Med dagens rörliga skolor kan en IT-avdelning inte leverera allt, utan ofta behöver man en partner som kan leverera tjänster vid behov. Vi kan erbjuda en plattform som är stabil, driftsäker och anpassad efter pedagogerna och elevernas behov, avslutar Jonas.

Qlosr har kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Mälardalen och är ett svenskt företag som erbjuder smarta och effektiva IT-lösningar till företag och skolor. Filosofin är att identifiera och förstå kundens verksamhet, behov, situation samt målbild för att sedan hitta den bästa lösningen – oavsett om det handlar om digitala klassrum, IT-arbetsplatser, nätverk eller serverdrift.

Qlosr är medlemmar i Friskolornas riksförbund och Swedish Edtech.

Läs mer på www.qlosr.se

Stort behov av vikarier till förskola- och skola: ”Telefonerna går varma från 06.00”

Sjukdom eller VAB- och kursdagar inom skol- och förskoleverksamheter skapar ett akut behov av vikarierande personal. BILDA personalmäklarna har 20 års erfarenhet av att lösa problemet.

– Det är aldrig ett sinande behov och även om skolan gör interna rockader för att få ihop dagen räcker det inte alltid, säger Cecilia Orre, en av ägarna till BILDA.

Förskollärare, fritidspedagoger, elevassistenter, resurslärare, klasslärare till låg- och mellanstadiet, ämneslärare till högstadiet och gymnasiet och specialpedagoger. Det är bara lite av den kompetens som ingår i BILDAs vikarepool och som med kort varsel hoppar in när det krisar för skolor eller förskolor.
– För skolan kan det ta lång tid att ringa runt själv för att hitta en vikarie när någon är sjuk eller är på kurs. Vi lämnar besked inom tio minuter om vi kan lösa ett uppdrag eller inte och vår ambition är att vikarien ska vara på plats inom en timme. Det är bråttom på mornarna och telefonerna går varma redan från klockan 06.00, berättar Cecilia Orre.

Bortsett från att det ska vara enkelt och gå snabbt att få tag på en vikarie är det även möjligt för skolor och förskolor att få en kontinuitet i sin resursförstärkning.
– Det är alltid möjligt att önska tillbaka en vikarie som har visat sig fungera bra på en förskola eller skola, berättar SvenOlof Högman, vd på Bilda personalmäklarna.

Meriterande på CV:t
I dag har BILDA personalmäklarna ramavtal med 14 kommuner runtom i Stockholms län. Det innebär stora möjligheter för den som själv vill vikariera – något SvenOlof beskriver som en attraktiv möjlighet.
– Den stora fördelen är valfriheten och enkelheten i att bestämma när man vill jobba. Någon kanske vill jobba heltid, en annan vill ta ströuppdrag. Det är också en bra erfarenhet att ha arbetat med barn i förskola och andra skolmiljöer och en del ser det som en väg till att bli lärare, men vi har också de som gör det omvända och som vikarierar som pensionerade lärare, avslutar han.

Läs mer om BILDA Personalmäklarna här

 

Söker du vikarie eller vill vikariera? Kontakta oss gärna!

Telefon: 08-6522900
Mail: vikarie@bildapersonalmaklarna.se

BILDA personalmäklarna AB
Arenavägen 41 vån 8
121 77 Johanneshov

Foto: Niklas Björling

Stockholms universitet – en dynamisk arbetsplats i utveckling

Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet. Rankat som ett av de 100 främsta i världen är universitetet tongivande när det gäller högre utbildning och forskning inom humanvetenskap och naturvetenskap. Den akademiska miljön i huvudstaden bidrar till en attraktiv arbetsplats.

Med 30 000 studenter och 5 500 anställda är universitetsområdet vid Frescati en dynamisk och kreativ miljö att verka i.
– Hela arbetsplatsen präglas av mångfald, kunskap och samhällsengagemang. Vi har en bred kompetens bland våra medarbetare. Här finns dels forskare och lärare, dels personal inom verksamhetsstödet, allt från specialister inom juridik och IT till ekonomer, kommunikatörer och administrativa chefer, säger Eino Örnfeldt, universitetsdirektör.
– Vi är en stor myndighet med olika arbetsområden och spännande miljöer. Vi är måna om att utveckla vår ställning som ett starkt universitet och då är det viktigt att ha professionella och engagerade medarbetare. Vi är i en utvecklingsfas där vi expanderar i ett nytt campusområde, Albano, och satsar på digitalisering, fortsätter han.

Erfarenhets- och kunskapsutbyte med omvärlden präglar verksamheten.
– Universitetets roll i samhället är att bidra till bildning och kunskap. I en föränderlig och globaliserad värld verkar vi för ett hållbart och demokratiskt samhälle med hjälp av vetenskapligt baserad kunskap, säger Eino Örnfeldt.

Forskningen är också nära knuten till utbildningarna.
Vi har forskare som undervisar inom sina områden. Det bidrar till att vi kan öka kvaliteten i vår utbildning samtidigt som vi stärker intresset för vår forskning, säger Louise Beskow, administrativ chef vid Fysikum.

Hon beskriver universitetsmiljön som internationell.
– Vi har en stor acceptans för olikheter och olika kompetenser och det är lätt att smälta in och känna sig hemma.

Medarbetare ges också möjligheter att pröva nya arbetsuppgifter och till exempel jobbskuggning utomlands.
– Karriärmöjligheterna är många eftersom verksamheten är så bred.
Dagligen rör sig mer än 10 000 personer på campusområdet Frescati.
– Vi är ett huvudstadsuniversitet och samtidigt befinner vi oss i Ekoparken, vilket skapar en unik miljö. Många medarbetare och studenter cyklar året runt, berättar Eino Örnfeldt.

Stockholms universitet grundades 1878
33 000 studenter
1 600 doktorander
5 500 medarbetare
Forskning och utbildning inom naturvetenskap och humanvetenskap
Totala intäkter: 5,14 miljarder kr

Läs mer här

Tillit skapar möjligheter, gemenskap, utveckling och lärande 

Från förskola till studentmössa

I Håbo kommun arbetar de kommunala förskolorna och skolorna för att skapa en röd tråd från förskola till studentmössa. - Vi har en utmärkt kvalitet i förskolan, ökande meritvärden i grundskolan, bland de 25 % bästa i landet, och ett populärt och eftertraktat gymnasium, säger Elisabeth Forsberg, skolchef i Håbo. 

I Håbo utvecklar vi framtidens ledare! 

Utvecklingsarbetet har pågått under flera år, och har nu fått ett tydligare fokus på en tillitsbaserad styrning och ledning.  Men vad innebär det i praktiken? 

-När vi visar att vi litar på varandra i vår organisation, utgår från att var och en tar ansvar för sitt uppdrag och har ett lyhört, öppet och nyfiket förhållningssätt, utvecklas den egna praktiken och hela vår verksamhet. Dessutom får vi roligare på jobbet!    

Framtidens ledare skapar tillitsfulla relationer

Vi tror att framtiden kommer kräva ledare som ger förtroende till sina medarbetare, som utifrån sin profession, ges möjlighet och förutsättningar att utveckla sin verksamhet.

Tillitsbaserad styrning och ledning är något som genomsyrar hela Håbo kommun. Det innebär att alla organisatoriska nivåer själva definierar och analyserar sitt uppdrag och tar fram de fokusområden och utvecklingsmål som gäller för just sin verksamhet. I dialog med våra verksamheter skapar vi grunden till ett tillitsbaserat arbetssätt. Det betyder inte att uppföljningsansvaret hos chefer och ledare försvinner, snarare att det blir ännu viktigare för att säkerställa kvaliteten.

Uppföljning av verksamheten kan ske på olika sätt

Hos oss arbetar vi med olika metoder för att följa upp arbetet på förskolor och skolor, för att på bästa sätt kontrollera och stödja det fortsatta utvecklingsarbetet. - Det kan till exempel ske genom de kvalitetsdialoger vi genomför vår och höst där förvaltningen besöker, observerar och för dialog i verksamheten kring förskolans och skolans grunduppdrag. Just nu ligger fokus på att skapa trygga, tillgängliga och tilltalande lärmiljöer för våra barn och elever.   

Vi tror på delaktighet

Vi ser det kollegiala lärandet som en framgångsfaktor. Våra medarbetare ges möjlighet till delaktighet i utvecklingen av verksamheten och att lära av varandra. Ett exempel är det utvecklingsarbete som sker i samarbete med forskare från Uppsala universitet, där rektorer och förvaltning genom en vetenskaplig metodik prövar och förädlar det pedagogiska ledarskapet. 

Vi har påbörjat en spännande resa där vi fokuserar på gemenskap och bygger tillsammans en skolkommun med fokus på utveckling. Är du lärare, pedagog eller skolledare, följ med oss! 

Håbo.se/skolkommun 

Solna utvecklar kvaliteten i förskolan

I december 2017 antog barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen i Solna en strategi för att öka kvaliteten i stadens förskolor. Det är ett led i strävan att öka barnens trygghet och förbereda dem för förskoleklass och skola.

Strategin innehåller tio utvecklingsstrategier som bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Dessa strategier utgör grunden för stadens systematiska kvalitetsarbete inom förskolan och har varit vägledande för de insatser som nu görs.

Sofia Nybom, samordnande utvecklingsledare för förskola och skola, berättar hur hon tillsammans med förvaltningschef Alessandra Wallman besöker samtliga förskolor. Tillsammans med pedagogerna ser de i workshopform över förskolans rutinsituationer.

– Vi tittar på kvaliteten i dagliga aktiviteter såsom frukost, lek, pedagogiska aktiviteter och vila. Utifrån Skolinspektionens fyra definitioner av kvalitet; resultatkvalitet, processkvalitet, strukturell kvalitet och servicekvalitet fördjupar sig pedagogerna i vad kvalitet innebär i varje rutinsituation under en dag i förskolan. Det är ett kollegialt lärande som sker och som synliggör verksamheten i förskolan, säger Sofia.

– Genom att tydliggöra vad kvalitet innebär i förskolan skapar vi förutsättningar för en ökad kvalitet och för likvärdighet i Solna stads förskolor. På så sätt blir vi en förskola att räkna med – och en attraktiv förskole- och skolkommun, avslutar Sofia.

Presenteras av:

Framgångsrik utbildning i en växande kommun

Den kommunala skolan i Umeå är en av landets mest framgångsrika. Från 1-20 år finns ett starkt fokus på kärnuppdraget: att alla elever har rätt till skolframgång och att få utveckla hela sin potential. Undervisningen börjar redan i förskolan med fokus på demokrati, inflytande och språkutveckling.

Enkäter med föräldrar i Umeå visar att de har stort förtroende för förskolans arbete och barnen upplevs trygga. Skolresultatet i nationella prov i grundskolan är mycket höga, likaså meritvärden på gymnasiet. Hela 93 % av de elever som börjar gymnasiet och som avslutar sina treåriga studier tar examen.

– De goda resultaten är en följd av att elever känner trygghet, trivsel och arbetsro. Våra engagerade och kunniga lärare fokuserar på vad i undervisningen som gör skillnad för den enskilde eleven. Vi har också hög andel behöriga pedagoger, högre än andra jämförbara kommuner, säger Ann-Christine Gradin, utbildningsdirektör i Umeå kommun.

Här har man i många år arbetat med tidiga insatser, att ge rätt stöd i rätt tid och att arbeta systematiskt med uppföljning av elevernas lärande. Det finns också ett organiserat stöd med specialpedagoger och elevnära resurser som handleder och backar upp pedagoger och ledare, också i den direkta undervisningen.

– En av våra framgångsfaktorer är att vi tillsammans med andra aktörer satsat på samverkan för barn och elevers hälsa, lärande och trygghet i och utanför förskola och skola. Alla barn och elever har rätt att nå sin egen framgång och när de gör det i trygga miljöer så tillåts de växa och nå sin egen individuella potential, säger Ann-Christine Gradin.

Umeå är en kommun i stark tillväxt. Här finns en öppenhet för mångfald och nytänkande och invånare som bejakar förändringar och upplevelser. Det politiska målet är att tillväxten ska klaras med bibehållen social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet med visionen att nå 200 000 invånare år 2050. Antalet barn och elever ökar och behovet av fler platser i förskola och skola är stort. De närmaste fyra åren behöver ca 800 pedagoger och ett 40-tal ledare rekryteras.

Hösten 2019 blir den totalrenoverade Maja Beskowskolan klar och som med sitt kombinerade högstadium och gymnasium blir unikt i Sverige.

– I planerandet av skolan har vi fokuserat på pedagogiska mål och hur vi kan skapa trygghet och trivsel för elever och lärare. Därför har vi byggt skolan med moderna, flexibla pedagogiska miljöer med uppglasade utrymmen och flera öppna och halvöppna ytor som gör att man inte begränsar lärandet till endast klassrummen, säger Jonas Stenlund, nytillträdd rektor för gymnasieskolan på Maja Beskow.

Ytorna är skapade så att lärare får möjlighet att anpassa sin lärstil och eleverna får miljöer att trivas och träffas på. Gymnasiet och högstadiet är skilda åt i två olika byggnader för att alla elever ska kunna känna sig helt trygga.

– Innan projektet startade pratade vi med elever från grundskolan och från det kunde vi se att vissa ville vara skilda från gymnasieeleverna och andra inte. Därför har vi byggt så att man kan välja om man vill vara i mitten av byggnaden för samverkan och puls eller om man vill vara i det lilla sammanhanget bland sina egna lärare, skåp och klassrum, säger Jonas Stenlund.

Presenteras av:

Umeå kommun är regionens största arbetsgivare och område utbildning med verksamhet från 1-20 år är högt rankad bland jämförbara kommuner i Sverige. Vi har en gemensam strävan: alla elever ska nå skolframgång. Vill du bli en del av vårt team? Umeå kommun ska rekrytera 800 pedagoger och 40 skolledare inom 4 år.

Mejla: jobb@umea.se

Läs mer här