– Tidigare botade vi symptomen, men nu går vi till botten med vad symptomen beror på. Arbetet tog fart för ungefär tre år sedan, när vi insåg att vi behövde gemensamma utvecklingsstrategier för hela grundskolan för att komma till rätta med de brister som fanns, berättar Mia Lindh, verksamhetschef 7–9/F–9 i Västerås stad.

Hon krokade arm med Erik Johansson, verksamhetschef för F–6, och Fredrik Ignell, biträdande verksamhetschef som blev processansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet och skolutvecklingen. Tre strategier som skulle leda till höjd kvalitet för Västerås grundskolor formades.

Förankrade i vetenskap
Den första som kom på plats var GPS (grundskolans gemensamma pedagogiska styrning) – ett ramverk som ger en gemensam bild av vad som ska känneteckna en framgångsrik skola och välfungerande utbildning.

– GPS:en fungerar som ett stöd för skolorna kring hur de ska jobba med ständiga förbättringar med en vetenskaplig grund. Vill en lärare testa ett nytt undervisningssätt uppmanar vi genom GPS:en att hitta forskningsevidens, förklarar Erik Johansson.

Gynnsamma dialoger
GPS:en kompletteras med regelbundna resultatdialoger där representanter från skolorna och verksamhetsledningen möts för att fördjupa kunskapen kring skolornas resultat.

– Det största värdet med resultatdialogerna är att de bygger en tillit mellan oss och personalen på skolorna. Här har vi ett forum där vi kan ställa nyfikna frågor och samla in ett underlag att agera på, vilket är mycket viktigt för att vi ska kunna förbättra förutsättningarna för våra skolor, säger Mia Lindh.

Den tredje strategin är riktade insatser genom den så kallade Västeråsmodellen, där skolor med låga resultat ges stöd i arbetet med att analysera sitt nuläge, samt stöd i att genomföra förbättringsinsatser utifrån vad analysen visar. Detta arbetssätt har inspirerats av Skolverkets ”Samverkan för bästa skola”.

Strategierna ger resultat
Västerås stad ser tydliga effekter av sitt systematiska kvalitetsarbete, berättar Fredrik Ignell. Inte minst en förhöjd kollektiv kompetens – en viktig pusselbit för att nå likvärdighet mellan skolorna och lyfta utbildningskvaliteten.

– Genom våra strategier tillsammans med kompetensen hos lärare, rektorer och övrig personal har vi goda förutsättningar att förbättra undervisningens kvalitet och därmed elevresultaten. Vi har tagit stora kliv framåt sedan vi formulerade strategierna, men vi är långt ifrån klara. Nu fortsätter det viktiga arbetet, säger Fredrik Ignell.

Läs mer om skolutvecklingen i Västerås stad här.

De flesta är överens om att språk är makt och att ett rikt språk öppnar nya dörrar och är en viktig grund för att bygga ett samhälle med sunda och delaktiga medborgare. Samtidigt är medvetenheten stor om att alla barn inte får utveckla sina språkliga och kommunikativa förmågor i förskolan.

– Ska vi ha medborgare som på allvar är med och påverkar och utvecklar det demokratiska samhället så måste vi börja tidigt. De barn som inte tidigt ges möjlighet att lära sig sitt modersmål och utveckla en bra förmåga att uttrycka sig i svenska språket får det svårt att göra sina röster hörda. Därför arbetar vi med begreppet 100-språklighet. Det är en pedagogik som gör det möjligt för barn att utveckla fler uttryckssätt än det skrivna och talade vilket verkligen bidrar till breda kommunikations- och språkkunskaper, berättar Greger Rösnes, vd på Reggio Emilia Institutet.

Inkluderande pedagogik
Reggio Emilia Institutet grundades 1993 med inspiration från staden Reggio Emilia i norra Italien. Där har man ända sedan 1940-talet utvecklat en pedagogisk filosofi och arbetssätt som bygger på stor respekt för barnens egna förmågor.

– Reggio Emilias pedagogiska filosofi grundar sig i att förskolan och skolan skall vara en del i att utveckla och stärka det demokratiska samhället. Vi talar ofta om ”en skola för alla”. För oss handlar det om ett grundläggande förhållningssätt till barn och lärande, som kräver ständigt arbete och utveckling, säger Anna Söderström Ahrborn, styrelseledamot, internationellt ansvarig och konsult.

Meningsskapande och lekfullt lärande
Reggio Emilia Institutet riktar sig till förskollärare, barnskötare och andra som jobbar med barns pedagogiska utveckling. Via studiebesök, föreläsningar, workshops och uppdragsutbildningar nås cirka 10 000 personer om året. Kunderna är allt från små föräldrakooperativ till förskoleområden och hela kommuner.

– Vår syn på barn, kunskap och lärande utgår ifrån att barn är kompetenta och har rättighet att vara huvudpersoner i sitt eget lärande. De pedagogiska insatserna ska vara meningsskapande och utföras på ett lekfullt och kreativt sätt.

Har man en syn på lärandet som en ständig process förstår man att också språket har en viktig plats att fylla, menar Anna Söderström Ahrborn.

– Att utveckla barns språkliga och kommunikativa förmåga är inte viktigt bara för att det står i läroplanen. Det är också en demokratisk rättighet och en förutsättning för att vi gemensamt ska kunna utveckla Sverige och världen till en bättre plats att leva i, avslutar Greger Rösnes.

En skola för alla, där barn och elever får chansen att nå sin fulla potential oavsett förutsättningar. Det är ett övergripande mål för Haninges kommunala förskolor och skolor. Och på senare år har utbildningsförvaltningen tagit flera kliv framåt för att omsätta målet till praktik.

Sedan 2017 har grundskolorna växlat upp sitt systematiska kvalitetsarbete och jobbat utifrån en gemensam modell från Skolverket, som de anpassat utifrån sina egna förutsättningar och ambitioner.

– Det viktigaste är att våra barn och elever får chans att utvecklas samt mår bra och är trygga i skolan. Genom att alla skolor följer samma modell har vi skapat ett gemensamt språk och en kultur som gör det möjligt att med kraft utveckla verksamheten för barnens bästa, säger Jannica Andreasson, tillförordnad verksamhetschef för grundskolan.

En förskola i framkant
Även förskolorna har drivit ett framgångsrikt kvalitetsarbete som väckt intresse hos andra skolkommuner och arbetssökande. Mycket handlar om att skapa en ”tillsammanskultur”.

– Vi jobbar med nätverk inom hela organisationen för att få en gemensam bild av förskolornas behov och kunna lära av varandra. Och vi är måna om att nya medarbetare ska känna sig välkomna. Det sker genom mentorskap och nätverk där de får ta del av vår barnsyn, som innebär att vi utgår från barnets intressen och behov i vår pedagogik, säger Åsa Harge, verksamhetschef för förskolan.

Satsningarna inom utbildning har lett till att kommunen hamnat på undersökningsföretaget Universums rankning över bästa arbetsgivare inom skolvärlden.

– Vi ser effekt av vårt välutvecklade kvalitetsarbete. Trenden är positiv för alla våra resultat, avslutar Jannica Andreasson.

TUC Yrkeshögskola är en av Sveriges största yrkeshögskolor och erbjuder utbildningar inom många olika områden runt om i landet. Yrkeshögskolans utbildningsform är anpassad inför framtiden, menar Malin Kvarnström, affärsutvecklare på TUC. Dels för att det blir allt vanligare att växla karriär, dels att man förutspår att distansupplägg och flexibelt lärande kommer ta allt större plats.

– Man kommer byta jobb och bransch fler gånger än tidigare generationer, och det kommer vara enklare än någonsin tidigare, och det är här vi kommer in i bilden, säger hon.

Yrkeshögskolan bedriver bara utbildningar där det finns en säker marknad för jobb. Det är representanter från näringslivet som avgör vad som ska ingå i utbildningarna, och kurserna anpassas löpande efter de krav som finns på arbetsmarknaden. Chanserna till anställning efter avslutad utbildning är därmed mycket goda. Utbildningarna är inte bara mer flexibla än de mer traditionella högskoleutbildningarna, de är också kortare, vilket möjliggör snabb kompetensförsörjning.

Fördelarna med yrkeshögskolan är många, men en av de absolut största är LIA som står för Lärande i arbete, vilket är praktik helt enkelt. Under LIA-kurserna utvecklas både den praktiska och teoretiska kompetensen och ger en eftertraktad möjlighet att knyta viktiga kontakter inför en framtida karriär. LIA ger även förutsättningar för den studerande att kliva rakt in i sin nya yrkesroll efter avslutad utbildning. Faktum är att många av TUCs studerande får jobb på sin LIA-arbetsplats.

TUCs studerande har siktet inställt på en framgångsrik yrkeskarriär, en möjlighet att upptäcka möjligheter man inte ens visste fanns. Malin tillägger:

– Vi förverkligar mångas dröm om nytt jobb och arbetsgivarens behov av kompetens. Vi utbildar inför en ljus framtid.

En rapport från FN visar att barn i låginkomstländer förlorat mer än dubbelt så mycket undervisningstid som barn i höginkomstländer när skolorna hållit stängt under pandemin.

Flickor har drabbats oproportionerligt hårt då stängda skolor leder till fler övergrepp, barnäktenskap och tonårsgraviditeter. Samtidigt visar forskning att för varje extra år en flicka fortsätter studera efter grundskolan ökar hennes framtida inkomst med tio procent. Det gör att hon får ökade möjligheter till ett tryggare liv.

– Ska vi lyfta samhällen ur fattigdom måste vi satsa på att flickor får utbildning, säger Mariann Eriksson.

Stora framgångar i Uganda
Plan International arbetar globalt för att flickor ska få gå i skolan. Uganda är ett av länderna de har verksamhet i. Där stängde skolorna i mars 2020 och öppnade nyligen igen efter nästan två år.

Nu arbetar Plan International för att alla elever ska återgå till skolan.

Jane är 18 år och kom ursprungligen som flykting från Sydsudan och drömmer nu om att få bli premiärminister i sitt gamla hemland.

– Jag missade mycket under nedstängningarna. Nu när vi är tillbaka i skolan ska vi komma i fatt, ta extralektioner och gå direkt till läraren om någonting är för svårt, säger hon.

Flera av hennes skolkompisar har blivit gravida under nedstängningen. Nu får de stöd för att kunna fullfölja sina studier.

– Vi har åtta unga mammor i skolan här som både ammar och studerar. Vi tar hand om dem och ger dem verktygen för att kunna studera och lära, säger läraren Amanzuru.

Interaktiv film
Plan International Sverige har tagit fram en interaktiv animerad film som belyser problematiken med barnäktenskap, där tittaren får göra val som påverkar handlingen. Till filmen finns en lärarhandledning och ett skolmaterial för elever i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet.

Efter pandemins intåg i Sverige har så gott som all undervisning skett på distans, och den tekniska infrastrukturen i skolan har tvingats uppdateras. För Logitechs del handlade det om att förstå behoven som fanns och att utveckla nya produkter och digitala verktyg.

– Vi håller just nu på att anställa två som ska hantera skolområdet, och fungera som ett öra mot rälsen när det kommer till hela den världen. På så vis får vi en spetskompetens och vi får reda på vad som genuint behövs och efterfrågas, förklarar Axel Thunborg, Nordic Key Account Manager på Logitech.

Förbättrar verktygen
Axel Thunborg berättar vidare att de på Logitech jämt och ständigt utvecklar nya produkter till skolsektorn, och menar att de lägger stor vikt på att förbättra de största digitala verktygen, Chromebooks och iPads.

Tillbehören som de har i dag för de två storsäljarna underlättar skolarbetet – och gör det roligare, säger han.

– Elever älskar att jobba på iPads, men det krävs produkter som ser till att de inte går sönder. Vi har till exempel ett fodral med integrerat tangentbord, så att det fungerar precis som en dator. Den tål mycket stryk; såsom att få vätska på sig och den kan tappas från 1,2 meters höjd. Dessutom är det i princip omöjligt att peta bort knapparna på tangentbordet, något som ofta sker i skolmiljön på de mer klassiska versionerna.

– Dessutom ser vi att skolorna i Norden, kanske speciellt i Sverige, har uppnått en digital mognad. Nu klarar nästan alla av att genomföra videomöten utan de klassiska barnsjukdomarna.

Prioriterade skolor
Att Logitech satsar mycket på Sveriges skolor visade sig inte minst precis i början av pandemin. Med sina fabriker lokaliserade i Suzhou i Kina blev det stor problematik när dessa stängde ner – och produktionen slutade.

– Produktionen upphör i våra fabriker – och efterfrågan på webbkameror, headsets, videokonferensprodukter och allt sådant ökar lavinartat. Det var helt tomt i kanalen, det var inget påväg in. Det var kämpigt ett tag, förklarar Axel Thunborg.

Han berättar att när det var en stor brist på produkter så valde de att prioritera två olika sektorer; blåljuspersonal och skolor. – Vi gjorde vad vi kunde och vad vi kände var rätt. Det uppskattades ju rejält, och nu är produktionen tillbaka till det normala igen.

– Till vårt populära tangentbord K120 har vi nu tagit fram ett silikonöverdrag som placeras på tangenterna, som man enkelt kan dra bort och tvätta. I tider där det är viktigt att minska potentiell smittspridning är det en fantastisk produkt.

Kraven ökar
Framtiden efter pandemin väntas bli mer digital, något som blir ännu tydligare att döma av Logitechs visioner. Axel Thunborg berättar att de vill att undervisning ska kunna ske ”on demand”, där en som är frånvarande ska kunna se på lektionen i efterhand.

– Då måste alla lektioner spelas in, vilket inte går med dagens regelverk. Förhoppningen är att det ändras efter pandemin, varpå vi kan utveckla produkter för en mer digitaliserad skola. En ”on demand”-tjänst behöver bra bild och bra ljud, och det hjälper vi till med. Vad gäller regelverken för de nationella proven från distans för 2022 så ökar kraven markant på elevernas hårdvara, och det gäller att redan nu komma igång för att uppfylla dem.

– Skolor behöver köpa in alla nödvändiga produkter och lära alla elever hur dessa fungerar. Vi kan se att trycket ökar nu, och det lär inte avta framöver heller, avslutar han.

Läs mer om Logitech här

För Ekerö kommun och många andra handlade inte våren 2020 om att hantera den vanliga, traditionella verksamheten. Det kom istället att primärt handla om att ställa om och anpassa sig efter de nya förutsättningarna. Johannes Pålsson är förvaltningschef på Ekerö kommun och berättar att de sett utifrån ett verksamhetsperspektiv lyckades tämligen bra.

– Under hösten kom vi äntligen igång med våra projekt, men då från distans. Vi kunde påbörja mer utvecklingsarbeten och det kändes väldigt bra att det kunde genomföras, även om det till en början kanske inte riktigt blev samma kvalitet jämfört med att göra det fysiskt.

Samtidigt är han tacksam över att pandemin inte skedde för cirka fyra, fem år sedan.

– På senare år har vi byggt ut it-tätheten på våra skolor, vilket har gjort att vi kunnat bedriva undervisning och ha möten på distans på ett bra sätt. Hade vi behövt göra det innan det så hade det förmodligen inneburit en katastrof.

Satsar på kompetensutveckling
En av satsningarna som man kommer fortsätta arbeta med är Lärarakademin. Dess syfte är att en lärare från varje skolenhet i kommunen deltar i en kompetensutvecklingssatsning på totalt tio dagar, med fem olika teman.

Jessica Forsström är förstelärare och facklig representant och berättar att flera teman som de behandlar under de tio dagarna handlar mycket om ledarskap: retorik, maktspel och olika delar som gör att man blir en bättre ledare.

– Utöver det har vi jobbat med hur man hanterar ”icke-vilsamma” elever, och hur man kan höja deras lägstanivå. Nu har vi precis avslutat den första omgången, och omgång nummer två börjar i höst, säger hon.

Hon berättar även att de kan se goda resultat tack vare Lärarakademin.

– Många enheter har jobbat vidare med till exempel lektionsdesign. Jag kan inte tala för alla men på min egen enhet kan man se väldigt bra effekter av detta.

Gjorde egen bok
På Ekebyhov Grundsärskola har förbättringsarbetet fått oväntade och spännande resultat. Åtta elever har genom sina erfarenheter av övergången från grundskola till grundsärskola författat boken ”Judith och muppskolan”, med hjälp av metoden kollektivt skrivande. Klassen med de åtta eleverna har en majoritet som tidigare gått i grundskola, berättar biträdande rektor på skolan, Denice Sverla.

– De har skrivit individuella texter som har lästs upp, diskuterats och brainstormats. Sen skapade de en huvudkaraktär som då är Judit; en blandning av alla nuvarande elever. Hon är en person som är åtta personer, och läsaren får sin story genom henne.

– Det är fantastiskt att de har gett ut en bok som i skrivande stund sålt 470 exemplar, men det är ännu mer fantastiskt att den har en sådan enorm betydelse för målgruppen i sin helhet, och det visar att alla individer kan prestera. Det handlar om vilka förutsättningar vi ger våra elever för att visa vad de faktiskt kan, säger Denice Sverla och avslutar:

– Vi tryckte 1000 exemplar, nu har vi redan tryckt 1000 till. Vi får en enorm respons på sociala medier där många blivit väldigt rörda av boken, och många känner igen sig väldigt mycket.

Vill du ha mer information?

Flera aktuella rapporter visar att psykisk ohälsa hos barn och unga ökar, och att den psykiska ohälsan tilltagit ytterligare i samband med restriktioner under pandemin. Anna Carlsson, chef för centrala elevhälsan i Karlstads kommun, berättar om en storsatsning för att stärka den psykiska hälsan hos unga. En satsning som grundas i ett redan långsiktigt arbete.

– Vi behöver ligga steget före och den hälsoutbildning vi nu startar är ett sätt att bli ännu bättre på det förebyggande arbetet, säger hon.

Mer än 1000 timmar hälsoutbildning
Utbildningen ska ges till samtliga elever i Karlstads kommuns grundskolor och består av tre färdiga lektionspass kring fysisk och psykisk hälsa. Lektionerna garanterar likvärdighet på alla skolor och blir underlag för att fortsätta arbetet på egen hand. Även elevernas vårdnadshavare får tillgång till vissa delar av utbildningen.

– Vi pratar om hur man hanterar motgångar och hur man tar hand om sig själv. Eleverna får kunskap och råd om kost, sömn, fysisk aktivitet samt vikten av balans mellan olika hälsofrämjande aktiviteter - så att till exempel skärmtid inte tar överhanden, säger Marie Hammarberg, nätverksledare för skolkuratorerna.

Hälsa och lärande går hand i hand
Att gå ut grundskolan med godkända betyg är en av de mest betydande skyddsfaktorerna för framtida hälsa som helhet. Därför arbetar Karlstad med tidiga insatser som rätt stöd i rätt tid, en förstärkt elevhälsoorganisation och utökad studie- och yrkesvägledning.

– Livet består ju av både med- och motgångar. Stress och oro är jobbiga, men naturliga känslor som vi behöver hitta sätt att hantera. Genom utbildningen får eleverna kunskap och verktyg för att kunna påverka sin egen hälsa både nu och i framtiden, säger Anna Enström, skolöverläkare.

Läs mer om Karlstads arbete här

Hur ser framtidens förskola och skola ut? Och vilka nya krav och förväntningar kommer att ställas på utbildningsområdet framöver? Det är bland andra dessa frågor programmet En smartare skola ställer sig i sitt uppdrag. Programmet, som stäcker sig fram till och med höstterminen 2023, har som uppgift att samordna och genomföra ett antal större och mindre projekt kopplat till digitalisering och utveckling inom utbildningskontoret i Värmdö kommun.

– En smartare skola är verkligen en spännande transformationsresa med sikte på framtidens lärande, som vi gör tillsammans med personal, barn och elever samt vårdnadshavare. Vi vill på sikt kunna erbjuda en av Sveriges bästa utbildningar, med bred likvärdighet och en hög måluppfyllelse för barn och elever. Samtidigt vill vi också möjliggöra för medarbetarna att kunna lägga mer värdeskapande fokus på sitt grunduppdrag; att planera, genomföra och utvärdera sin undervisning, berättar Ingmarie Lagne och Mats Lundström, skolchefer förskola/skola, Värmdö kommun.

En smartare skola ska bland annat resultera i en upphandling av ett gemensamt digitalt ekosystem, genomförandet av en pappersfri skolstart och arbete kring förbättrade skolprocesser. Fokus i alla projekt ligger på att samla, utveckla och erbjuda smarta, flexibla och enkla lösningar, processer och funktioner, som underlättar vardagen för elever, vårdnadshavare och skolpersonal i Värmdö. Den uttalade formella målsättningen för programmet är att säkerställa att den nationella digitaliseringsstrategin uppfylls samt att skapa förutsättningar för utbildningskontoret att verka i sin beslutade vision ”100 av 100”, där varje barn, elev och medarbetare når sin maximala utvecklingspotential i en möjliggörande organisation.

Digitala utbildningsverktyg har funnits länge och har traditionellt inneburit att deltagarna fått ta del av information för att sedan göra uppgifter och svara på frågor.
Den tekniska utvecklingen har skapat nya möjligheter.

– Vi går mot mer samskapande av innehåll. Inom vuxenpedagogik kan man förlita sig på deltagarnas samlade erfarenhet och kunskap, och dra nytta av det som kallas socialt lärande. Det är en pedagogik som skulle kunna användas i större utsträckning både inom undervisning och organisationsutveckling, säger Louise von Matern.

Alla i gruppen bidrar
Socialt lärande i digitala miljöer påminner om hur kommunikation sker på sociala medier, där alla kan bidra genom inlägg i diskussioner som andra sedan kan utveckla. Skillnaden är att den som har rättigheter som administratör också kan facilitera interaktionen, som att öppna, stänga och fördjupa samtal.

När informationen som deltagarna delar är digitaliserad öppnas nya möjligheter för efterbearbetning. Deltagarna kan aktiveras att leta efter likheter och skillnader, och kan ta hjälp av AI-funktionalitet för att sammanfatta och skapa innehållskluster.

– Forskning visar att 20 procent av allt lärande sker i interaktion med andra. Med Howspace kan vi skapa dialog och aktivera reflektion, både enskilt och tillsammans. Deltagarna förstår intuitivt hur de ska bidra med text, bild och videor, berättar Louise von Matern.

Enkelhet viktigt
Även för lärare är enkelheten viktig för att de ska känna sig motiverade att använda digitala verktyg i undervisningen.

– Man ska inte behöva förlita sig på sin tekniska kollega för att komma igång. Är det enkelt blir det också roligt, avslutar Louise von Matern.